- Project Runeberg -  Öfversikt af nya historien / Tredje delen /
257

(1889-1898) [MARC] Author: Wilhelm M. Carlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GREKLAND.

257

kom sålunda till sist befrielsen; Men hård blef striden.
Utbrottet, förloppet och utgången af det grekiska
frihetskriget till och med freden i Adrianopel och Greklands
genom londonprotokollet vunna fullständiga oberoende känna
vi redan af öfverblicken. Kriget säges hafva kostat 300,000
människor lifvet. Men icke endast bland Greklands egna,
med forntida hjältemod kämpande söner hade revolutionen
kraft sina offer. Greker funnos till mångtusental äfven inom
andra delar af turkiska riket, särskildt i Konstantinopel.
30,000 af sådana fredliga greker skola hafva fallit offer för
uppflammande mohammedansk fanatism och mordlust.

Det gamla Hellas var befriadt. Men detta härliga mål
hade Grekland vunnit icke genom egna krafter utan till
väsentlig del genom sina skyddsmakter Ryssland, England
och Frankrike, hvilka också gjorde sig till den nyfödda
statens förmyndare. I denna sin egenskap minskade de
värdet af sin hjälpsamhet genom att tillmäta det unga riket
så snäfva och otillfredsställande gränser, att däraf
oundvikligen måste följa missnöje och försök att öfverskrida dessa
illa valda råmärken. Tessalien förblef en turkisk provins,
och östra Arkipelagens i aflägsen forntid af greker
koloniserade öar, såsom Kios, Samos och Kreta, blefvo likaledes
Grekland förnekade. Sålunda kastade tillbaka under turkiskt
herradöme hafva kretenserna gång på gång i blodiga
uppror rest sig mot sina tvingherrar. Stormakterna hafva i sin
förmodligen högre visdom icke velat tillåta öns förening
med Grekland, hvilken förening dock, mänskligt att döma,
en gång måste ske.

Liksom skyddsmakterna bestämde Greklands storhet,
så- bestämde de ock Greklands regeringssätt, som skulle
blifva monarkiskt. Under frihetskriget, länge olycksbådande
genom tvedräkt, hade grekerna bestämt sig för en
republikansk statsform och sent omsider kommit därhän, att en
enda och gemensam nationalförsamling kunnat välja en
president. Mannen blef grefve Kapodistria. Denne var
grek till börden men hade beklädt ett högt ämbete i Ryss-l
land och gjorde sig genom ryssvänlighet och
själfhärskar-böjelser förhatlig. Förmyndarmakterna hade visserligen

Carlaren. Öfversikt af Nya historien. III, 17

S. 6—8.

Kretensiskt
uppror,
understödt af
Grekland 1866—
1869.

Kapodistria
president 1827.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:28:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyahisto/3/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free