Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spöket på Nedwoodhouse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
hela huset sof, som jag trodde. Allt var så tyst,
att jag kunde höra min egen andedräkt. Då för-
nimmer jag ett besynnerligt knäppande ljud. Det
kunde vara ett fönster, som rycktes upp, en dörr-
fjäder, som gått i baklås, eller spännandet af hanen
på ett skjutvapen. Hvarifrån det kom, kunde jag
ej uppfatta, endast att det lät så hemskt och hem-
lighetsfullt i den graftysta natten. Var det tjufvar?
Eller mördare? Eller var det Jenkins, som varit
ute på dansnöje och nu gick ock kände efter om
dörrarna voro stängda?
Jag låg och lyssnade med darrande kropp och
spetsade öron, men hörde intet vidare på en lång
stund, en halftimme, antager jag. Det var nog
Jenkins, sade jag till mig själf och sökte somna.
Det hade nästan lyckats mig^ då jag med ens blef
klarvaken vid ljudet af tassande steg i korridoren
Någonting var å färde, intet tvifvel därom. Att
i ro pch vänta, det en bandit skulle träda
mo och skära af oss strupen eller plundra silfver-
skapet kunde ej komma i fråga. Jem sof så godt,
jag ej nändes störa honom, hvarför jag sprang
upp, kastade öfver mig morgonrocken och trädde
fotterna i mina tofflor samt gick ut i korridoren.
Den låg i mörker, men genom fönstret till torn-
galleriet — som ni nog minns, sir, ligger det i fon-
den af korridoren och öppnar sig åt denna genom
tvenne pelaruppburna hvalf — spred månen ett
svagt sken, och i detta såg jag — Jem, håll mig
hardt i handen, ty jag är så förfärligt uppskakadI
— sag jag en syn, hvilken gjorde mig stel af fasa.
Kanhanda minns ni, doktor, att Sully nämnde om
en Baltram, som mördats af en bror och säges gå
igen här på Nedwood; hans porträtt hänger i gula
förmaket; han är en mörklagd karl i röd rock
med stor, nedvikt linnekrage samt bredslcyggig hatt
med lang, svart, nedhängande fjäder. ’ "Honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
