Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spöket på Nedwoodhouse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
terna. Jag har nästan alltid funnit detta klokt och
alltid minst besvärligt.
Jag hade, som sagdt, tillfredsställelsen att finna
såväl mr som mrs Burton ofantligt uppkryade af
min ordination; vi tillbragte aftonen vid några
partier whist; husets värdinna blef nästan uppspelt
och liflig, värden åtminstone intresserad. Endast
miss Sully var otreflig, tyst och misslynt, ehuru
jag i min egenskap af artig gentleman gjorde åt-
skilliga försök att roa henne, försök, hvilka gåfvo
mrs Burton anledning till den skämtsamma an-
märkningen, att jag var en farlig karl för unga
flickor, samt undran, hvad mrs Watson skolat säga,
om hon varit närvarande. När vi skildes vid half
10-tiden hade vi alla nästan förgätit spöket och
lofvade oss en lugn och behaglig hvila.
Var det verklighet eller ett drömmens irrspel,
när jag i min slummer förnam ett knäppande ljud
likt det, som mrs Burton så noga och karakteris-
tiskt beskrifvit? Jag vaknade, satte mig upp i
sängen och tände ljus. Klockan var s/4 till 12.
Jag förnam sakta ljud, hvilkas beskaffenhet jag ej
kunde konstatera; kanske var det hviskande röster,
kanske tassande steg, kanske endast vindens su-
sande i träden. Men jag är Sherlock Holmes’ vän
och biograf; något af hans ande bor i mig. Jag
beslöt att försöka lösa knuten till den hemlig-
het, som satte huset i spänning. Men med försik-
tighet skulle jag handla — jag hade lärt det i Hol-
mes’ skola. Intet öfveriladt steg, noga undersök-
ning, tålmodig väntan men kraftigt ingripande i
rätta ögonblicket. Jag kastade mig i kläderna,
öppnade ljudlöst dörren utåt korridoren, spejade
varsamt genom dörrspringan, men såg ingenting.
Några minuter förgingo, jag hörde tassande steg,
nu voro de midt lör min dörr, jag slog upp den
och såg en gestall skymta. Det var ingen vålnad;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
