Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spöket på Nedwoodhouse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
ställt skada på hvetet. Mrs Burton talade om den
oerhörda svårigheten att numera få linnesakerna
riktigt väl vårdade och ändå snöhvita vid en byk,
om ett ofelbart medel mot solbränna och röd hy,
som hon bekommit i en parfymhandel i Southend,
om lady Bentings kolossalt dyrbara klädning, den
hon begagnade vid sista middagen hos sir Peter,
jämte flera intressanta ämnen. Omsider vände hon
uppmärksamheten till sin dotter.
— Sully, här sitter du stum som en staty af —
ja, af hvad vet jag icke, men stum sitter du, me-
dan din mor, gamla människan, pratar och är
glad. Och ändå har jag dåliga nerver att dragas
med. Jag förstår mig icke på nutidens ungdom,
doktor. Den har intet blod i ådrorna, ingen energi
i viljan, inga lustiga streck i hufvudet — den har
blodbrist, sir, i själ som kropp. Tacka vill jag på
min tid, i min gröna ungdom! När jag var så
gammal, som Sully nu är, hade jag varit kär 3
gånger — jaja, Jem, se icke olycklig ut för det, ty
du var i alla fall “den rätte“, som kom till sist—,
och hvad jag hade hufvudet fullt af upptåg och
spratt! Det var annat än Sully. Men hon hänger
öfver böckerna, och hvad det tjänar till, begriper
jag icke. Jag har aldrig gjort det, och jag sköter
mitt hus, min man och mitt barn som sig bör,
skulle jag tro. Och hvad behöfver en kvinna
kunna mera? Allt annat är till skada och ett gå-
ende utöfver den naturliga kallelsen, säger Betty,
d. v. s. lady Bentings. Det vill säga, hon måste
ju kunna kläda sig, konversera och deltaga i socie-
tetslifvet, om hon hör dit, men–––-
Mrs Burtons reflexioner afbrötos af en liten hän-
delse. Vi passerade en grind, som hölls öppen af
en ung man af tämligen utvecklad vagabondtyp,
rätt sluskigt klädd, ehuru med ett visst anspråk på
elegans, hvilket tog sig synnerligen löjligt ut; så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
