Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spöket på Nedwoodhouse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
kallas, har förtöjt båten nere i bukten bär invid
parken — Trollbukten tror jag stället beter.
Efter två timmars väntan kom telegrafsvar från
min agent i Sbeerness. En ung man ocb en ung
kvinna bade tidigt på morgonen anländt med en
fiskarbåt och betingat sig plats på en holländsk
seglare, “Mynheer Van Dumpen“, som lastade järn-
skrot i Sbeerness och skulle afgå till Holland före
middagen. Herrn hade uppgifvit sig heta Randers
eller Rangels eller något dylikt ocb kvinnan vore
troligen hans hustru.
Sakförhållandet var klart, det återstod endast
att bandia och handla snabbt. På vägen hit be-
sökte jag sheriffen i grefskapet för att erhålla en
arresteringsorder å Ranger. Att väcka en ämbets-
man ur hans morgonsömn för att erhålla hans
ämbetsbiträde är som att sticka handen i en tigers
gap, men jag hade ett trollmedel att mildra hans
förtrytelse: mitt namn. “/ir ni Sherlock Holmes?
Den ryktbare Sherlock Holmes? Att tänka sig, att
den store Sherlock Holmes suttit på denna stol i
mitt mottagningsrum 1“ Så sade han, och jag bär
i min ficka dokumentet, som ger mig rätt att arres-
tera ingeniören Edvard Ranger för olofligt bort-
förande af omyndig person.
Nu känner ni sakernas läge, mitt herrskap, och
nu till verket. Watson och jag segla med “Blå
Dick“ till Sheerness och hämta det flyktande paret.
Min vän hade slutat sin redogörelse och reste
sig för att gå. Mrs Burton hejdade honom.
— Jag följer med er, sir, och det gör Jem med.
Ingen skall kunna säga, att vi äro nog hjärtlösa
att lämna vårt barns öde i främmande händer i
stunder som de närvarande. Är jag icke mor, mr
Holmes? Och Jem, du är far.
— Det är jag, mitt söta barn.
Holmes besinnade sig ett ögonblick. “Välan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
