Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Det gamla Kina - 3. Det gammalkinesiska samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
rande .frågor helt överlämnades till folkets egen handlägg-
ning. Ute i landet förestodos provinserna av vicekonungar
eller guvernörer med en stab av statsämbetsmän under, sig;
en vicekonung styrde vanligen flera provinser.
Det kinesiska folket begåvades icke med något överflöd
av lagar. Mästaren säger: »Om folket ledes av lagar och
likformighet framtvingas genom straff, så vilja de söka
undvika straffen, men hava ingen känsla av blygsel. Om
de ledas av dygden och likformighet framtvingas genom
egendomsreglerna, så skola de icke blott hava en känsla av
blygsel, utan de skola även bliva goda.»1
Kinesen anser, att människan av naturen är god och att
hon inom sig äger lagen, varför man blott behöver med-
giva fri utveckling av människans egenskaper. Frihet för-
klaras vara all lags innersta princip, och sammanhållnin-
gen vilar på likartade existensvillkor. Man synes kunna
säga, att Kinas miljontals familjer stiftade lag; deras sed-
vänjor övergingo till sedvanelag. I ett bondeland var
grundtendensen konservativ, och man behövde ej befara
några radikala missbruk; böndernas i stort sett likartade
villkor tryggade en viss enhetlighet. Ny sedvanerätt med-
delas vanligen till regeringen, som underställde den Han-lin-
akademiens prövning; om intet invändes, intogs bestäm-
melsen vid nästa kejsares trontillträde i en lagbok. Denna
direkta folklagstiftning, utövad genom familjeråden och
gillena, torde höra till de märkvärdigaste dragen i det ki-
nesiska samhället.
Egendomligt nog var den betydelsefulla Han-lin-akade-
mien oberoende av regeringen; den levde på fondmedel, och
dess medlemmar trädde in på grund av en examen. Samma
oberoende ställning intogo censorerna, vilkas uppgift var
att utöva uppsikt över hela statsförvaltningen i överens-
stämmelse med den konfusianska etikens krav. De kunde
1 T’ang Leang-Li, China in Revolt, sid. 21,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
