Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Det gamla Kina - 4. Konflikten mellan vita och gula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;o
serna, men behövde icke i och för sig hava lett till en oav-
bruten svårartad konflikt, om icke även nykomlingarna haft
en universalistisk uppskattning av sin kultur och sin tanke-
värld.
De vita voro splittrade på flera olika stater, när de kornnio
till Kina, och de kunde icke kräva erkännande av något uni-
versellt statsväsen. Men den europeiska kulturen framstod
för dem som den enda riktiga och motiverade, vilken höjde
sig över alla andra, underlägsna rasers kultur eller rättare
halvkultur. Alla europeiska folks kolonialhistoria ger prov
på en djupt rotad övertygelse, att européerna utgöra en
överlägsen ras, som äger fullgod rätt, ja, som har ett av
den historiska utvecklingen själv lämnat uppdrag att göra
andra folk delaktiga av sina materiella håvor och sina tan-
kars skatter, även om det enda medlet är blodigt våld. Vid
sidan härav går den tankelinjen, att andra och underlägsna
folk icke äga rätt att undanhålla sina råvaror och övriga
tillgångar från den högre tillverkningsteknik, som hör
Kuropa och Amerika till. I känslan av sin oerhörda över-
lägsenhet se européer och amerikaner ned på alla andra
raser såsom okultiverade barbarer, »infödingar» i lågt stå-
ende samhällen. Låksom den europeiska materiella kultu-
ren äger universell giltighet, så gäller detta i än högre grad
om den kristna religionen, vilken skall föras ut till hed-
ningarna i hela världen.
Tron på vår kulturs universalitet har gått oss så i blodet,
att vi icke ge akt på alla yttringar därav. Se t. ex. på en
skolbok i allmän historia; så länge den sysslar med forn-
tiden, tager den åtminstone hänsyn till främre Asiens väl-
den och Egypten, men sedan uppmärksammas händelser i
andra världsdelar endast i den mån de direkt sammanhänga
med de europeiska folkens öden; på sin höjd vidhänges en
liten översikt med mindre stil av utvecklingen i Asien eller
Afrika. Världens historia blir den europeiska kulturkret-
sens historia, utan att vi reflektera däröver. Är det icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
