Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Det gamla Kina - 4. Konflikten mellan vita och gula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
ställa sig med vilka känslor den engelske konungen och
hans ministrar, vilka för ej länge sedan besegrat Napoleon,
skulle mottaga »befallningen». Kineserna klaga over, att
de europeiska staterna påtvungit dem traktater, som ej be-
handla båda fördragsslutande makterna som hkstallda. Kla-
gomålet har förvisso berättigande, men man kan invanda,
att kejsaren av Kina började förbindelserna med att e.1 till-
erkänna europeiska stater någon som helst likställdhet.
Man kan förstå, att läget till sist skulle bliva ohållbart.
Kineserna kunde å sin sida med all rätt klaga over euro-
péernas framfart. Jag antager, att det ligger mycken sanning
i följande skildring av en kinesisk författare: »Brist pa
hänsyn för kinesisk lag utmärkte de utlänningar, som kom
mö till Kina under 1600- och 1700-talen. De voro antingen
äventyrare eller desperata personer, och voro alla, med un-
dantag för ett fåtal missionärer, besjälade av det enda begä-
ret att söka sin lycka i ett främmande land. Det betydde
föga, vad landets lagar kvävde eller förbjöd; dekommo för
att fylla sin börs och ämnade återvända, så snart detta var
gjort; i deras uppfattning skulle det varit illojalt emot dem
själva att i sin gärning hejdas av hinder, som de ej kände
och ej brydde sig om. Under sådana förhållanden är det
icke överraskande, att de ansågo sig stå utom all lag och
att de levde i Kina bra mycket i vad lagkarlar kalla natur^
tillståndet, d. v. s. ej ledda av något annat band än sina
egna passioner och intressen. Och våldet blev givetvis det
mest omtyckta medlet att uppnå målet, hur orättfärdigt
detta än var. År 1831 t. ex. sköto några europeiska opier
smugglare ned ett antal oskyldiga kineser för att avlägsna
hinder för den olagliga, trafiken. År 1833 gjorde ett annat
band köpmän ett beväpnat anfall på en kinesisk by av allde-
les samma skäl.» År 1840 förklarade ett euiopeiskt döm-
stolsvittne öppenhjärtigt: »Vi fäste oss aldrig vid någon
kinesisk lag, så vitt jag kan påminna mig.»1
1 Ching-Lin Hsia, Studies in Chinese Diplomati? History, sid. 1,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
