Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Revolution och inbördeskrig - 7. Generalernas inbördeskrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 I
slutit sig till. Löjligt nog förklarade Sun Yat-sen sig stå på
samma sida som Manchuriets autokratiske tuchun. Wu Pei-
fu hopade stridskrafter från sitt område vid Yangtse upp
emot manchuriska gränsen och mötte där Chang. Feng
Yu-hsiang förde befälet över Wus vänstra flygel, men av-
föll från Wu, besatte helt plötsligt Peking och tog presiden-
ten Tsao Kun till fånga, hotande honom med räfst för mu-
torna till parlamentets medlemmar. Wu skyndade tillbaka
för att bilda en front emot den nye fienden, men misslyc-
kades och flydde söderut. Fengs avfall tilldrog sig en ofant-
lig uppmärksamhet och klandrades skarpt, emedan Tsao
Kun varit hans lärare i krigskonst och det är en av kine-
sens största dygder att alltid visa läraren vördnad. Feng
förklarade uppgörelsen med det forna kejsarhuset upphävd
och fördrev från Peking den förre kejsaren, som slog sig
ned i Tientsin som enskild man.
Chang och Feng skulle nu leda norra Kinas öden, men
ända från början misstrodde de varandra. Feng utökade
sina arméer, vilka fingo namnet »folkarméerna» och Chang
sköt ned sina trupper efter kusten och besatte Nanking och «
Shanghai. Den gamle marskalken Tuan Chi-jui, Anfu-par-
tiets förre chef, tillkallades av Chang och Feng såsom rikets
styresman; då intet parlament kunde välja honom till presi-
dent, antog han titeln »provisorisk statschef». Sun Yat-sen
ville vara med om de anordningar, som kunde träffas i
Peking, och reste upp, men avled den 12 mars 1925 i den
norra huvudstad, som han hela sitt liv bekämpat.
Tuan stod i spetsen för riksregeringen ända till april 1926,
men hade ingen makt. I norden rådde fred inemot ett år,
men sedan bröt det lös igen. General Sun Chuan-fang, som
tidigare stått under Wu Pei-fus befäl och som tagit mak- *
ten i Chekiang, gick i oktober 1925 till anfall emot manchu-
trupperna i mellersta Kina och drev dem norrut ut ur ställ-
ningarna i Nanking och Shanghai. Situationen invecklades
av att en av Chang Tso-lins främste generaler Kuo Sung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
