Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Brytningen mellan nytt och gammalt - 8. Jordbruk och handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
i tiden. En gång om året ålåg det kejsaren att i hovets
narvaro lägga handen vid plogen och plöja upp några få-
ror på. ett .särskilt avtaget jordstycke; han sådde sedan
fem olika sadesslag på det upplöjda området. Guvernö-
ren skulle vaka över fältet och låta skörda den mogna sä-
den på hösten; kornen hälldes i säckar av gult siden och
användes vid de kejserliga offren. Handlingen var sym-
bolisk for samhällets höga uppskattning av landets huvud-
näring. Tidigt på våren firas jordbrukets dag, vilken sed
går tillbaka till långt före Kristi födelse. Ett festtåg går
fram i städer och byar med den främste mandarinen eller
ämbetsmannen i spetsen; en väldig ko av lera och andra
bilder föras fram i triumf.
Jordbruksbefolkningen har av ålder utgjort det kinesiska
samhällets fasta grund. En mängd edikt avse att främja
dess sanna väl. I gamla tider utfärdades förbud för jord-
brukare. att bliva hantverkare eller köpmän, vilket tydligen
ansågs innebära en degradering. Dragoxar finge icke slak-
tas. Vid missväxt gav staten ofta kraftig hjälp, och i äldre
tider omhändertogs skördeöverskottet under goda år och
förvarades i statsmagasin för att utgöra en reserv till an-
vändning under nödår och til! viss prisreglering. Dessa
magasin hava för länge sedan försvunnit.1
Jordbrukaren plägar ägna sin tid och sina krafter helt
åt sm jord och vårdar sig ej mycket om landets stora frå-
gor. ° Häri ligger både en fördel och en nackdel — en för-
del så till vida som han väl behöver koncentrera sig på sin
ofta vanskliga uppgift, men en nackdel genom att lantbe-
folkningen blir ett rätt ointresserat underlag för en mo-
dern konstitutionalism. Professor Nyström skriver om
lantmannen: »Dynastiers fall, pest, örlig och hungersnöd
“gar i hans uppfattning helt enkelt som ett utslag av tin-
gens eviga ordning. Så har det ju gått till i hans nations
1 U Kolu, Die chinesische Agrarverfassung. Berichte uber Landwirts-
schaft, Neue Folge I, 3—4, sid. 218.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
