Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Brytningen mellan nytt och gammalt - 9. Hantverk och industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Kinesen är eller har åtminstone varit en idealisk hant-
verkare. Han har konstnärlig blick för detaljer och en
otrolig uthållighet att utarbeta dem. Gamla tiders brons-
varor, emaljer och porslin äro världsberömda och utgöra
prydnader för västerlandets museer. Arbeten i trä och
elfenben, siden, broderier och lackering äro utsökta prov
på kinesernas konstskicklighet. En försämring kan emel-
lertid märkas från 1800-talets början, vilken möjligen sam-
manhänger med folkets allmänna förfall under det sista
Manchuårhundradet.
Hantverkaren arbetar helst i sin butik, så att han kan se
de förbigående och lägga ned sina verktyg för att taga del
i ett samtal eller ett gräl. Ofta flytta både snickare, sme-
der, färgare och barberare ut på gatan med arbetet utan
att bekymra sig om att trafiken hindras. Arbetet pågår
från solens uppgång tili dess nedgång, långsamt och be-
tänksamt som i Europa i gamla tider. Pojkar sättas i hant-
verkslära, och bliva lärlingar, och särskilda biträden hjälpa
till både med arbetet och med varornas försäljning. Alla
leva tillsammans som en stor familj.
De maskinella hjälpmedlen äro ytterst obetydliga. Arbe-
tet utföres i regel med de allra enklaste verktyg, och exem-
pelvis dyrbar sidenbrokad förfärdigas på klumpiga väv-
stolar. Arbetarens skicklighet och uthållighet i arbetet be-
tyda allt. Även hantverkarna hava gillen, ehuru icke så
mäktiga som köpmännens. De söka fastställa minimipri-
ser och fälla dom i hantverksfrågor samt hava religiösa
funktioner.
Varje land har sina seder, vilka framkalla viss tillveik-
ning av ibland egendomlig art. Sålunda fabriceras kulölta
lyktor i ofantlig mängd, och årligen firas en lyktornas fest,
som sagorna mycket befattat sig med. En av dem berät-
tar, att en kejsare i forntiden varit sa begiven på nöjen,
att han illa berördes av nattens mörker; han byggde ett pa-
lats utan fönster, där han med lyktor kunde få samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
