Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Brytningen mellan nytt och gammalt - 9. Hantverk och industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yangtse; han samarbetade med kineser och de begärde till-
sammans koncession å en liten järnväg fram till floden.
Den lämnades år 1904 på villkor, att ett engelskt-kinesiskt
bolag bildades med högst halva aktiekapitalet engelskt. Bo-
laget erhöll koncession även på kol och järnmalm på 50 år;
men för jordinköp skulle ett kinesiskt mellanbolag användas
emot 2/5 procent av bruttovinsten och staten skulle få 5 pro-
cent och därtill 25 procent av nettovinsten efter 8 procents
utdelning till aktieägarna; gruvdrift fick icke anordnas
där kineser gjort brytningar under de senaste 30 åren.
Myndigheterna gjorde en mängd svårigheter, vilka för-
dröjde bolagets arbeten och lämnade under tiden konces-
sion till ett litet kinesiskt bolag, som satte i gång brytning
med ett fåtal arbetare; därmed trädde klausulen om de 30
åren i kraft och Little och hans bolagsmän fingo släppa hela
företaget med stora förluster.
Kinesernas gruvdrift har varit mycket bristfällig. De
hava helst velat hålla sig så nära ytan som möjligt och över-
givit en gruva, så snart vatten visar sig. Först under
utländsk ledning hava rationella brytningsmetoder kommit
till användning. Av gammalt har järnmalmen gått till små
ugnar, vilka drivits hantverksmässigt; den tyske författa-
ren påstår, att man kunde bygga en ugn med tillhörande
gjuteri för 50 tyska mark, och han lämnar en beskrivning
till fackmännens begrundande. Det första moderna järn-
verket byggdes vid Hanyang vid Yangtse på 1890-talet och
har fått flera efterföljare. Ett stort antal mekaniska verk-
städer och varv hava också uppstått, så att man numera har
inhemsk tillverkning av järnvägsskenor, ångmaskiner, loko-
motiv, järnvägsvagnar, broar och fartyg samt naturligtvis
av en mangfald nödvändighetsvaror. Redan före 1910
märktes ansatser till kinesisk nationalism inom industrien;
i Shanghai fanns sålunda en mekanisk verkstad med 400
arbetare, där ingen utlänning fick anställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
