Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Brytningen mellan nytt och gammalt - 10. Skolungdom och studenter — ett oros- och missnöjeselement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i75
Europa. Sedan hava studieresorna ökats betydligt. De
flesta hava rest till Japan, så att där en tid vistades 15,000
unga studerande kineser, men av olika anledningar hava
studierna därstädes blivit impopulära. Efter kriget är
Förenta Staterna tydligen det helst besökta landet. Frank-
rike har sökt draga till sig kinesiska studerande, men prak-
tiska åtgärder lära ej hava vidtagits för deras mottagande
och strömmen har gått tillbaka till England och Tyskland.
Olyckan är nu, att de hemvändande studenterna icke kunna
få anställning i större antal. Detta upprör dem, och de sälla
sig så mycket lättare till oroselementen, som de ofta stude-
rat den radikalaste samhällsfilosofien i Europa och Amerika.
Rörelsen bland de studerande har slagit in på två olika
vägar. Den nationella rörelsen är av övervägande politisk
art och några av dess uttryck hava redan omtalats. I sam-
band med oroligheterna i maj och juni 1919 bildades den
16 juni »Det nationella kinesiska studentförbundet», var-
igenom ett organ för politisk agitation skapades med avdel-
ningar runt omkring i landet. Därbredvid finnes en an-
nan, mera kulturell och social rörelse med namnet »Renäs-
sansrörelsen» eller »Nya tankerörelsen». Den har startat
en mängd tidskrifter och arbetar för det nya förenklade språ-
ket pei-lma samt för reformer i allmänhet, såsom att det
gamla familjesystemet skall ersättas av »den lilla familjen»,
där varje äkta par bor och arbetar för sig, samt för kvin-
nornas frigörelse. Båda riktningarna äro fientliga emot
den kristna missionsrörelsen och utpräglat ateistiskt färgade.1
En reaktion har börjat uppstå emot det ständiga strej-
kandet vid undervisningsanstalterna, och då kineserna äro i
högsta grad socialt anlagda, hava en mängd studerande bil-
dat föreningen »älska skolan», vilken lär hava fått en an-
märkningsvärt stor anslutning.2 Den närmaste framtidens
problem är att förena det goda i den kinesiska traditionen
1 Ingeborg Wikander, Studier och bilder från det nya Kina, sid. 118 ff.
2 China to-day through Chinese eyes, sid. 96.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
