Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Brytningen mellan nytt och gammalt - 12. Nationalisterna och deras krav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
inflyta till provinsregeringen. Allmän rösträtt och allmän
värnplikt införas. All militär skall erhålla yrkesundervis-
ning för att lättare kunna infogas i samhällsarbetet. Ar-
betslösa och »rövare» skola få nyttigt arbete. Alla tullar
i det inre landet skola avskaffas. Byförfattningen skall
reformeras, arbetarelagstiftning införas och män och kvin-
nor bliva fullt likställda. Skolväsendet skall främjas.
Dessa krav betecknas som ett minimiprogram. Ännu ra-
dikalare fordringar hava framställts, innebärande utlännin-
garnas fördrivande, oförsonlig kamp emot kristendom och
mission och längre gående förslag att revolutionera hela
det ekonomiska livet. För Europa äga de utrikespolitiska
kraven särskild betydelse, och jag vill därför gå närmare in
på dem.
Främst står kravet på exterritorialitetens upphävande.
Innebörden av denna term är folkrättsligt ej fullt klar, men
man kan i stort sett anse den innebära fritagande av utlän-
ningar från ett lands domstolsväsen och eventuellt från
andra höghetsrättigheter. Enligt folkrätten äro diplomati-
ska representanter undantagna från jurisdiktion i det land,
där de äro ackrediterade. I vissa fall har denna undantags-
ställning utsträckts till alla utlänningar i ett land, när näm-
ligen rättsuppfattning och rättsskipning varit av så olika art
i båda länderna, att en dylik särskillnad ansetts behövlig.
Nästan undantagslöst har ett sådant avtal varit ensidigt, så
till vida som ett kulturellt högre stående land förskaffat
sina undersåtar en särställning i ett lägre stående land utan
att medgiva ömsesidighet. Redan tidigt erhöllo kristna egen
jurisdiktion i muhammedanska länder, i det att koranen ej
medgav otrogna sådana rättigheter, som de kristna staterna
gjorde anspråk på för sina undersåtar. Efter Konstantino-
pels erövring av turkarna erkände sultanen sådan kristen
jurisdiktion såsom en lämplig och naturlig sak.
I andra än de muhammedanska delarna av Asien och
Afrika hava de europeiska och amerikanska makterna krävt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
