Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tredje delen. Brytningen mellan nytt och gammalt
- 13. Rysslands insats i Kinas senaste historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III
År 1920 kom ett telegram till det kinesiska
utrikesdepartementet från Moskva, undertecknat av Karachan, som då
tjänstgjorde som biträdande folkkommissarie för
utrikesärenden. Dess innehåll var i korthet, att sovjetregeringen
förklarade sig vilja avstå från alla tsaristiska avtal om
exterritorialitet, ersättning för boxarkriget och koncessioner
mot erkännande de jure från Kinas sida. En amerikansk
tidningsman berättar, att ryssarnas erbjudande mottogs med
en blandning av förtjusning och misstro, orsakade av den
underliga kontrasten emot stormakternas uppträdande vid
den tiden.[1] Det antogs icke; Kina vågade ännu icke inlåta
sig med det nya Ryssland.
Under de närmaste åren kom den ene
sovjetrepresentanten efter den andre, men de hade ingen framgång i Peking
och återvände snart. Den nyss åberopade tidningsmannen
berättar, att en svärm ryska tidningsmän också utsändes,
och att det lyckades bättre för dem. Märkliga pojkar var
det enligt hans utsago, vilka lärde sig tala kinesiska på tre
månader och som umgingos i alla samhällsklasser; de visade
prov på en social fördomsfrihet, som de vita i allmänhet ej
ville veta av, och mottogos av kineserna som bröder.
Småskrifter med kommunistiskt innehåll spredos under de
underligt klingande titlarna »Upplysningens almanacka»,
»Arbetarnas dyrbara spegel» o. d. En liten kommunistisk
grupp bildades i Shanghai.
Arbetet i Kina fick större stadga, då en så pass prövad
underhandlare som Joffe sändes till Peking i augusti 1922.
Han brydde sig inte om att allt för ofta besöka
utrikesdepartementet, utan satte sig i förbindelse med
universitetskretsarna och föreläste vid universitetet i Peking. Han
öppnade en pressbyrå och lyckades placera en mängd
[1] Upton Close, The Revolt of Asia, sid. 138.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 12 15:12:05 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nyakina/0233.html
