Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Brytningen mellan nytt och gammalt - 16. De olika stormakternas ställning till Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
nämligast inriktas pa England, borde övriga makter inklu-
sive Japan vara förvissade om att ett allvarligt engelskt ne-
derlag omedelbart skulle föra dem själva i skottlinjen, men
i stället för att insikten härom borde förmå dem att i viss
mån göra gemensam sak med engelsmännen, kappas de i stället
att tränga fram överallt, där engelska intressen måste vika
tillbaka. Det är ett faktum, att bojkotten emot engelska
varor och fartyg har gjort stor verkan, och att särskilt Ja-
pan och Förenta Staterna fatt nytta därav. Detta försvårar
en intim samverkan.
Man kan fråga, varför just England blivit mera än andra
makter utsatt för kinesernas misstro och hat. Svaret torde
vara, att England representerar den överlägsne, koloniseran-
de vite mannen. England gav visserligen icke Japan sitt stöd
i Washington, utan understödde snarare Kinas intressen; det
ratificerade den för Kina nyttiga niomaktstraktaten före
de andra makterna och har visat villighet att återlämna Wei-
haiwei på vissa till synes billiga villkor, men den kinesiska
regeringen ville icke godkänna överenskommelsen därom.
Den engelska regeringens memorandum i slutet av december
1926 innehåller en principförklaring om återställande sna-
rast av de suveränitetsrättigheter, som Kina förlorat genom
fördragen med makterna. Trots allt detta synas kineserna
vara oförsonliga gent emot England.
Det var England, som bröt väg in i Kina i början av 1800-
talet, och detta kan icke glömmas. Det engelska handels-
och finansinflytandet har länge varit det ledande, och
engelsmän hava använts som organisatoriska hjälpare åt
den kinesiska regeringen, och de innehava ej sällan lednin-
gen i de utländska koncessionerna. De betraktas tydligen
som »de främmande djävlarnas» föregångsmän och hövdin-
gar. Det ligger något smickrande häri, måhända också en
överskattning av deras betydelse, men i sak är läget oro-
väckande. Den folkliga agitationen har aldrig släppt talet
om att Englands profithunger var orsaken till det sorgliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
