- Project Runeberg -  Vad vill det nya partiet? /
35

(1917) [MARC] Author: Carl Lindhagen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mera demokrati

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35
och följaktligen av majoriteten, och då även höger och li-
beraler insatt i utskottet endast konjunkturpolitiei,
(minimiprogramister), ansåg vänsterriktningen det vara
angeläget att i utskottet även fannis en representant för
dess ståndpunkt. Slutligen fanns det väl ej någon anled-
ning för vänstern att hysa någon särskild respekt för den
Rydénska kandidaturen, då gruppens ledning bojkottat i
riksdagen och interparlamentariska unionen alla vänsterns
uppfattningar och all vänisterrepresentation vid interna-
tionella fredsdiskussioner och Rydén själv varit näst
Palmstierna synnerligen verksam därför. Om det under
sådana förhållanden skulle varit vår plikt att trots för-
fattningarnas skydd endast kyssa förtryckarens hand, så
kunde vi verkligen med profeten Jeremias utropat: ”trä-
lar råda över oss, ingen finnes som rycker oss ur deras
hand.”
Innan jag avslutade mina lärospån inom de gamla par-
tierna, förunnades mig en slutlig kurs, som satte pricken
över i-et. Det blev också min sista samvaro med kon-
gressen.
Jag hade hållit ut på densamma trots allt för att över-
vara dechargedebatten över riksdagsgruppens arbete. Par-
tiledningens stora riksrätt över riksdagsgruppens minori-
tet skulle då äga rum, och Rydén var utsedd till domstols-
förfarandets ordförande. Han, den unge, gav därvid i nåder
mig, den äldre politikern, några erkännansvärda ord, att
jag för min del rättat mig ganska bra efter polisförfatt-
ningarna om censur på motioner, vilka jag i allmänhet
anmält på föreskrivet sätt. (I allmänhet söker jag rätta
mig efter alla författningar, hur enfaldiga de än äro.)
Men en ”ledsam” sak hade inträffat. Lindhagen hade år
1915 väckt en interpellation, om ej regeringen ämnade,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 5 11:39:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyapartiet/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free