Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mera demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
andra partierna. Under tiden har den kvinnliga rösträt-
ten blivit genomförd i Finland, Norge, Danmark, Ryss-
land, och det skulle icke förvåna, om kejsar Wilhelm med-
tager kvinnorna i sin bebådade preussiska rösträttsreform.
Då stå vi där omringade av alla länder ensamma kvar med
vår vanära, tack vare den så kallade praktiska politiken
och dess förakt år 1906 för så kallad idépolitik.
Den nästa milstolpen var de bekanta Staafflagarne. År
1889 genomfördes i strafflagen munkorgsstadgan eller
straffbestämmelser för prisande av brottslig gärning o. d.
Det gamla lantmannapartiets ledande män, såsom Carl
Ivarsson och även lektor Waldenström på den tiden, mot-
arbetade förslaget. Men det hade motiverats såsom be-
hövligt gentemot den ”socialdemokratiska propagandan”,
och detta motiv var tillräckligt för att driva saken ige-
nom. Denna lagstiftning utbyggdes på den liberala rege-
ringens förslag år 1906 mäktigt, för att, såsom det hette
i motiveringen, drabba den ”antimilitaristiska propagan-
dan”. De äro lärorika dessa försök att med strafflagspa-
ragrafer hindra just det nödvändiga och oundvikliga eller
den befrielse från ekonomiskt förtryck, som varit social-
demokratins uppgift, och den befrielse från militarism,
som är antimilitarismens stora mål.
Så kom den tredje milstolpen på vägen utför i den libe-
rala politiken, nämligen kapitulationen år 1914 för det
Hammarskjöldska härordningsförslaget, en ofantlig och
gripande undergång.
Denna liberala politik har för partiet självt avkastat att
dess representantskap uti andra kammaren nedsjönk från
omkring hundra till ett femtiotal, och det kan icke nekas,
att den socialdemokratiska politiken nu, åtminstone såsom
jag känt och erfarit förhållandena, fortsätter i samma ena-
handa riktning. Den deltog för övrigt redan i 1906 års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
