Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagspolitik och idépolitik måste vara ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
möte infann sig- större delen av riksdag-sgruppens majori-
tet. Det tydligen tillämnade angreppet förlamades dock
av den starka stämningen bland publiken för saken, och
vid voteringen om bifall till ett sympatiuttalande för mo-
tionen röstade så gott som hela publiken för densamma.
Endast några och tjugu armar uppräcktes för avslagsyr-
kandet.
Vad skulle nu göras för att den oförnuftiga motionen ej
skulle åstadkomma vidare skada? Jo, man fann utvägen.
Motionen avsåg en hänvändelse till konungen personligen,
sade man. Motionärerna ville att konungen skulle avskaffa
sig själv, vilken löjlighet! Och sedan drogs detta över-
allt i landet, i pressen, vid mötena, och det foz’tsättes ännu.
För det första ställas nu alla framställningar från riks-
dagen till ”konungen”, varmed menas konungen i regerin-
gen eller helt enkelt regeringen. Talet om konungen
”personligen” var således okunnigt och osant.
Vidare finns inga andra tillåtliga former för ett riks-
dagsuttalande, som ej leder till omedelbart resultat, än en
skrivelse till konungen. Och även omedelbara resultat må-
ste överlämnas till konungen och oftast underställas hans
prövning. Väckandet av en opinion från riksdagstribu-
nen går alltid till på det sättet frånsett interpellationer.
Var och en förstår, att den som vill saken, icke upp-
träder emot den på förenämnda sätt. Det var ett
av dessa politiska trick, som pläga användas då man
icke riktigt önskar själva saken, eller åtminstone icke
vid den tid, då den väckts på tal. Naturligtvis har man
rätt att hysa denna senare uppfattning och fordra respekt
för densamma. Men varför icke då tala om huvudsaken
först och sist?
Av djupt psykologiskt intresse är för övrigt invändnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
