Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ardus (ardeo, ardor) jämte aridus, ca/dus jämte calidus, lardutn
jämte laridum, soldus jämte solidus, ualde jämte ualidus x.
Oftast inträffar synkopen efter föregående likvida, men förekommer
äfven efter föregående muta, t. ex. Jrrigdus (frigdaria Lucil. frgm.
227 B. o. s. v.) jämte frigidus. Hos skalderna fordrar stundom
metrum en synkoperad form, ehuru handskrifterna gifva en
osyn-koperad2. Jfr t. ex. ardus Pers. 266
Nam fd demdm lepiddmst : tripárcos hömines uétulos áuidos árdos,
handskr. aridos. Jfr Aul. 297, der dock den fullare formen
kan försvaras. Ett audus (jfr audere, audax) är kanske att
antaga Bacch. 276. Jfr ock Rau(i)de i en hendekasyllabus hos
Catullus XL, 1:
Quaenam te mala mens, miselle Rau(i)de.
Att vulgärspråket varit rikt på dylika synkoperade former, visa
de romanska språken, som ofta låta oss sluta tillbaka till
synkoperade latinska grundformer. Så visa it. netto etc. på ett
nitfijdus, fr. vert etc. på ett uirfijdis, fr. lourd o. s. v. på ett
lur(i)dus etc.3
Som vi sågo af de nyss anförda exemplen, har i latinet
ofta den osynkoperade formen bevarats jämte den synkoperade:
calidus jämte caldus etc. En förklaring af denna dubbelhet har
försökts af W. Meyer Zeitschr. f. rom. Phil. VIII, 208 f., en
förklaring, som dock svårligen kan vara riktig. Meyer utgår från
hvad han kallar ’ein umspringendes betonungsgesetz’. Han
menar (tvärt emot den vanliga åsigten), att t. ex. i calidus (så
be-tonadt) andra stafvelsens vokal skulle ha stått kvar. Deremot
t. ex. uti adv. calidê (till denna betoning sluter han af ^-vokalen)
1 Hit hör knappast crudus, som enligt Skutsch skulle stå för creuodus.
Men jfr av. khruzhdra- hård o. s. v. (crudus = crus-dus, jfr crus-ta). Icke heller
tardus (slägt med arm. t ar tam, jfr Bugge Beitr. z. et. erl. d. arm. Spr. 33), och
knappast morbus (jfr förf. De orig. et ui primig. gerundii et gerundiui lat. p.
68 n. 2). — Att suffixet -dus skulle alltigenom hafva utgått från roten dhè [-(ti-#f]-|u),-] {+(ti-
#f]-|u),+} såsom S. antager, anser jag ej sannolikt, d representerar sannolikt
äfven ieur. d, jfr aridus; gr. aC<o af àz8u> o. s. v.
2 Jfr Zander Vers. ital. p. 18.
3 Jfr Gröber Vulgärlat. Substrate rom. Wörter i Wölfflin¾ Archiv f. lat.
Lexikogr. I, 540 under caldus, VII, 27, Körting Lat.-rom. Wörterb. passim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
