Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Så tänkte jag och litet efter hand uppklars
nade allt för mitt inre, jag begynte att fatta
betydelsen af hans toner, till slut förstod jag
hvarje ord.
Han var en ung, af naturen rikt begåfvad
skald, som lik andra diktare sjöng om sin
verkliga och diktade smärta; för honom stod
barndomen i ett glänsande ljus men nutiden i
kolsvart natt. .. . “Stackars poét, du lille Måns!
utbröt jag, men han hörde mig icke, med bleka
kinder och is i sina mustascher satt han i
månskenet och sjöng på en gammal melodi sitt:
Förr och nu.
] min barndoms glada dagar ackt hur lycklig var ej
Jag
Under yra språng och lekar då till ända gick hvar dag,
Och med hvita silfverkroppar syntes då om qvällen stå
Millioner möss på himlen, tindrande som stjernor små!
Men, jag yngling blef och stugans verld blef mig för
trång,
När till hvita skorsten bjöd mig sparfven uppåt med
sin sång,
Men deruppe var allt öde, tomt som i ett härjadt land,
Ty på taket stod jag ensam med mitt unga bröst i brand.
Sjelfva sparfven i mitt sällskap tycktes väl ej finna sig,
Ty på snabba vingar flög han utan afskedssång till mig;
Ugglan skrek så fult på byte. när jag tänker än derpå,
Svartnar dazgen för mitt öga, upphör hjertat till, att slå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
