Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jan Umb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot bolsjevismen. Jag hade drömt om alltsammans rätt ofta
och ganska grundligt, men skulle jag kunna leende möta
verkligheten med alla dess konsekvenser? Förtalskampanjen var
lätt att genomskåda — och även vad som låg under den; men
därmed är en västeuropé icke färdig med västeuropeisk
kultur: denna märkliga djurvänlighet, som förmår famna hela
skapelsen, ohyran inbegripen, men som icke har plats för
människan. Var jag som västeuropé mäktig uppbrottet med
alla dess omedelbara följder?
Frågan var för mig lika viktig som adelsbrevet för en
adelsman, och jag är glad över att kunna besvara den med
ja. Jag är född revolutionär proletär och har intet med
västeuropeisk kultur att skaffa. Redan som barn mötte jag
proletärens obönhörliga uppbrott — märkligt nog i rysk skepnad
— utan att tvingas på knä. Och jag kan icke börja min bok
om det nya Ryssland bättre än genom att berätta om det
överväldigande intryck, som detta land gjorde på mig, lille
upprorsstiftare, då det för första gången dök fram ur dimman,
som omgav min snäva värld.
Jag var väl mellan 8 och 10 år gammal den gången och
sprang en vinterdag därhemma på stranden bland en flock
andra gossar och bärgade strandgods ur bränningarna. Det
var timmer från skutor, som måst sätta till däckslasten
därute. Stormen skickade det in till land tillsammans med stora
isflak — ridande på väldiga sjöar, som varje ögonblick slogo
in över oss. Vara kläder hade frusit till is, men vi voro i
ett överdådigt humör.
Ett stycke längre ut kokade storm och snötjocka och
bränningar samman till en mörk virvel. Därute ruvade det okända
och där föddes allt — fruktan och under. Vi pojkar hade
hela tiden våra ögon riktade ditut. Och där, i tjockan, dök
plötsligt upp ett skepp, raglande framåt i ansatser som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
