Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ståndsknutar". På holmarna beta kreatur och får, som såttas
ut på våren och hämtas hem igen mot vintern. På det skiffer-
blanka vattnet flyta ejdrarna — var och en för sig. De ha
redan skakat av sig avkomman, fast vi äro i augusti, och gå
nu på egen hand tills det igen skall bildas familj — det är
ju också fullkomligt modärnt! Tumlarna vältra sig i mörka
halvbågar på den matt lysande havsytan, deras stålblå ryg-
gar komma och gå i vattnet som en svarvskiva.
Så många nejder man här upplever! Än år det den blå
golfen vi segla på, än Tingvallasjön på Island med dess stora
gletscher i bakgrunden. I Sandnæssjon år det som att segla
in mellan Färöarna! Höga fjäll, klippkullar med drivande
skyar omkring — än heia, än i stora trasor — och hår och
dår ser man ånga, som står och kokar i sånkorna och ström-
mar, som stortå sig lodrått ned. Varifrån komma de? Fjållet
är en kågla och bakom det år hav igen, nya fjordar och sund.
På fjållens nordsida ligger det snö i fördjupningarna,
gammal snö, som somrarnas sol icke fått bukt med. Och på
andra sidan, i solen, ligga kornfålten odh gulna. Många åro
de icke, små lappar hår och var, icke större än en trådgård.
Och de krypa allt långre ned ju långre norrut man kommer,
ända ned tili den varma golfströmmen till sist. Det år för
kallt för plantorna uppe i höjden nu — till och med dår solen
ligger på.
Nagon skog år det icke mera, bergen äro alideles bara —
kala och glattspolade se de ut hår nedifrån. Den mull, som bil-
das dåruppe — av tiden och nötningen — regnar ned och går
i havet, älvarna äro fett gula av den. Ut i fjordens djup
försvinner den — dålig hushållning tycker man som mån-
niska! Men kanske gror det dess frodigare därnere — till
glädje för fiskarna. — Kallare och mera ödslig blir naturen,
ju längre vi komma. Snön kryper nedåt, mäktiga gletschrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
