Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Två bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Archie satt tillbakalutad i den stora länstolen med
armen spjälad och ansiktet ännu helt blekt, men — att
dömma af den hastiga minskningen af den
pepparkaks-hög, som var uppstaplad på en tallrik tätt framför honom
— är det tvifvel underkastadt, huruvida äppelvin, istadiga
mulåsnor eller ens att bryta af sig armen i det hela
verka vidare störande på aptiten. Yare dermed huru som
helst i allmänhet; det vissa är, att Archie ej sade nej
till föda.
Bessie egnade honom alla möjliga omsorger, så mycket
hellre, som samvetet gnagde henne åtskilligt, ty Archie
hade sagt åt henne, att han aldrig skulle hafva drömt
om att begifva sig till byn, om hon ej skickat bort honom
ifrån sig i Benns kärra.
Bob var ifrigt sysselsatt att försöka spänna katten
för en liten vagn. Hans förnämsta svårighet därvidlag
var kissans lena pels, som gjorde, att hon gled alldeles
för ledigt ur seltygen igen, och hennes hvassa klor,
som Bob redan kände till af erfarenhet, och ej hade lust
att vidare pröfva. Mr Bradley låg och sof på solfan.
Han hade kommit tillbaka från marknaden alldeles uttröttad,
och, då han af doktor Jarvis fått höra, att Archies
armbrott, ehuru plågsamt, dock icke var farligt, hade han lagt
sig att sofva, och hade i allsköns ro hållit på därmed
ända sedan téet, sedan han för sig själf hållit följande
monolog: »Det var då väl, att mamma är borta. Hvad
det här skulle göra henne ledsen! Stackars Mari! hon
oroar sig alldeles för mycket för barnens skull!»
»Läs upp, hvad du har skrifvit», bad Bess.
»Ack ja! gör det», instämde Archie. Båda voro
angelägna att veta, hvad slags rapport deras mor skulle
erhålla om deras bedrifter.
»Vänta, tills det är färdigt», svarade Tom.
Att skrifva ett bref var minsann ingen småsak för
Thomas Bradley junior.
»Huru i all världen stafvas cirkus?» frågade han.
»S-i-r-r-k-e-s-s», svarade Bess utan betänkande.
»Nej, det gör det bestämdt icke!» ropade Tom. »Så
mycket vet jag då.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
