Nya Stockholm / 12 (1890) Author: Claës Lundin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En Stockholmspromenad på 1880-talet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bagarpojke springa omkring med brödkorgen på hufvudet. Äfven de
öppna brödkärrorna hålla på att försvinna. Nu skall det vara stora,
täckta vagnar med prydligt yttre och renligt inre, på hvilka finnes
en ordentlig kuskbock, och där kringköraren icke, som förr, sitter i
en korg med mjukt bröd. Detta är en förbättring. En annan, ej
mindre väsentlig, är att man nu för tiden verkligen kan få ordentligt
gräddadt bröd, något som förut var omöjligt och som verkligen inte
ingick häller i allmänhetens fordringar ... Nu ha vi också ej få
goda bagare, såsom W. Karsten, för öfrigt gammalt bagarenamn,
Waldemar Feith, m. fl.»

Brödvagn.

»Är det för öfrigt något att se åt det hållet?» frågade landtpatronen.

»Vi äro i granskapet af Stockholms finaste stadsdel», förklarade
följeslagaren och förde
främlingen genom Humlegården
upp till Villastaden och de
andra nybygda delarna af Ladugårdslandet.

»Skall nu heta Östermalm»,
sade stockholmaren,
enligt stadsfullmäktiges, en kvaf
sommarafton 1885, med 38 mot
32 röster fattade och sedan
af öfverståthållareämbetet
faststälda beslut.»

Landtmannen uttryckte.
sin förvåning öfver alla dessa
nya saker och platser, men
stockholmaren försäkrade
honom, att detta vore blott en
ringa del af det nya Stockholm och ville föra honom långt därifrån
till Vasastaden i nord-nordvästra utkanten och sedan till
Kungsholmen och till Söder för att visa huru mycket man bygt under
åttiotalet, men kamraten var redan trött. Då tog stockholmaren och
satte både honom och sig i en liten spårvagn vid Karlavägen, och
de åkte ned till Humlegårdsgatan, där de bytte ut den vagnen mot
en mycket större och foro med denna, som var öppen och
således lemnade fri utsigt åt alla sidor, på Ringlinien nedåt
Roslagstorg och Tegnérgatan, sågo en skymt af Immanuelskyrkan, så förbi
Adolf Fredrik in på Drottninggatan och ned till långa, palatsuppfylda
Vasagatan, hvarvid landtmannen erkände, att han aldrig kunnat
föreställa sig, att det nya Stockholm vore så vidsträckt och hade så
präktiga hus. Vasagatan gjorde i synnerhet intryck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>