Nya Stockholm / 29 (1890) Author: Claës Lundin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Huru man bygger och bor i Stockholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sina rena linier och sin massverkan, utan tillägg af sådana ögat
bedårande detalj ornament, som icke utgöra något väsentligt i byggnaden.
Det hela gör intryck af lugn och fasthet.

P. A. Norstedt & Söners tryckeri.

Huset består af en jordvåning och fyra
våningar med ytor af tegel från Berlin samt
med formadt cement från Selander &
Bergström i Stockholm för jord- och
bottenvåningarna, fönsterinfattningar och listverk.
Taktäckningen är på sjelfva huset af skiffer
och på tornet, som bryter den långa linien
norr ut, af koppar. Byggmästare är samme
A. G. Janson som uppfört Skandias hus.

När man ser det borgmässigt väldiga i
denna byggnad och jemför detta med den
lätta och behagliga tonen i badhuset vid
Stureplan, en erinran om Venezias bästa
arkitektur, samt vet att båda dessa hvarandra
så olika byggnadsverk utgått från samme
arkitekt, M. Isæus, finner man att vårt
årtionde lyckligtvis eger byggkonstnärer här i landet, hvilka förmå skapa
i fri konstnärlig anda på ett sätt som fullt motsvarar olika fordringar.

Magnus Isæus.

På Riddarholmen uppföres ock en offentlig byggnad för riksarkivet,
men den är då detta skrifves endast i sin början. Arkitekt är A.
Nyström. Platsen är på riksarkivets n. v. tomt, den forna Stenbockska.

Under det sta’n med de nu nämda
undantagen ser på åttiotalet ut ungefär
som under närmast föregående
årtionden, äro alla andra delar af Stockholm
betydligt förändrade. Detta gäller dock
hufvudsakligen de yttre delarne. I de
närmare medelpunkten belägna höra
nybyggnader till undantagen.
Drottninggatan t. ex. har ej många nya hus,
och de gamla äro af föga arkitektoniskt
värde. Hon tillhör de handelsgator
som utmärka sig i synnerhet genom
utställningarna i bodfönstren. Det är
dessa fönster som draga uppmärksamheten
till sig. Höjer blicken sig till en öfre våning, är det
numera också där utställning i fönstren. Den gamla aristokratiska
gatan, hvilken länge ansågs såsom den förnäma stockholmsverldens
uteslutande hemvist, är nu i främsta rummet en butikgata,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>