Nya Stockholm / 34 (1890) Author: Claës Lundin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Huru man bygger och bor i Stockholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

byggnadsskedet och till större delen äro uppförda i Ladugårdslandsstil.
Men deras läge är utmärkt, med den vackra parken längs hela
sträckan vid andra sidan af gatan.

I nordöstra hörnet af Sturegatan och »Karlavägen», just på gränsen
mellan nämde vägs fula östra och någorlunda vackra västra del,
har på åttiotalet bygts ett par aktningsvärda hus. Det västligaste, nu
tillhörande grosshandlaren F. Rossander, har en rik fasad med
kanelerade korintiska kolonner och omsluter en stor borggård, bak om
hvilken ännu en gård befinner sig. Arkitekterna för denna omsorgsfullt
utförda byggnad äro F. O. Lindström och K. A. Smith. Själfva hörnet
af Sturegatan upptages af en annan vacker byggnad i helt annan stil,
med prydlig fasad i gult tegel med hörn och listverk målade i brunt,
imiterande sandsten. Båda dessa hus, af
hvilka det senare är efter M. Isæus ritning,
äro uppförda på en mycket dyr tomt, på
hvilken en jästfabrik förut befann sig.

N. v. hörnet af Karlavägen och Sturegatan.

De flesta byggnader i kvarteren öster
om Sturegatan äro tillkomna i det olyckliga
byggnadsskedet, men väster ut ligger den
stadsdel som ännu kallas Villastaden, fastän
han gör föga skäl för namnet. Då den
»staden» först bebygdes, fröjdade man sig åt att
äfven i Stockholm få ett vackert mellanting
mellan stad och land, något som Köbenhavn
länge haft i Frederiksberg samt i Rosenvænget
på Österbro och som Kristiania har i
Homansbyn, små täcka villor inbäddade i
trädgårdar. Man fann dock snart, att
trädgårdarne vore föga betydande och att villorna
låge alltför tätt intill hvarandra. Snart vardt det ännu värre. Midt
i Villastaden började man bygga höga hyreskaserner, och slutligen
fingo ej ens villorna själfva vara i fred. År 1887 nedrefs ett par
byggnader vid Villagatan, och på den enas tomt bygges nu ett
stort hus.

Sannolikt går det likadant förr eller senare med hela Villastaden.
Tomterna äro för dyrbara, heter det, för att upptagas af små en- eller
två våningshus med planterade omgifningar. Fem våningars hus
behöfva ej större tomt och betala sig ofantligt mycket bättre.

Bland de ännu oantastade villorna och som sannolikt äfven kommer
att bibehålla sig, är en vid Floragatan som fördelaktigt skiljer
sig från arkitekturen i flertalet af byggnaderna i denna stadsdel. Det
är professor Carl Curmans, en villa med sydlänskt antikt tycke som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>