Nya Stockholm / 36 (1890) Author: Claës Lundin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Huru man bygger och bor i Stockholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

karaktär mer af en stor kasern än af ett enskildt boningshus.
Arkitekten är L. Peterson, och A. Lindegren har på ett högst intressant
sätt dekorerat förstugorna.

På Västra sidan om Humlegården sträcker sig den med ansenliga
hus bebygda Engelbrektsgatan, förr kallad Västra Humlegårdsgatan,
där Beskowska skolan har ett stort och präktigt hus i tegel och
kalksten. Fasadritningen är af Isæus och Sandahl, men planerna äro
uppgjorda af Hj. Kumlin.

Beskowska skolan.

Vid gatans norra ända, där Lill Jans små trähus ännu långt in
i senare delen af åttiotalet erinrade om ett förflutet århundrade och
där den i sin förlängning ännu icke fulländade Rådmansgatan
utmynnar, har enkefru S. A. Whitlock låtit åt sig uppföra ett synnerligt
vackert hus i tegel och kalksten. Ritningen är utgången från K.
Salins arkitektkontor och där uppgjord af
G. Lindgren i en stilart, som kanske
närmar sig norditaliensk gotik, men
hållen alt för själfständig för att man skulle
behöfva ordna in den i något gammalt
schema. I allmänhet torde det vara tid
på, att de nya byggkonstnärernas verk,
då de visa fri personlig uppfattning, icke
längre påbördas höra i alt till den eller
den bestämda stilen. Årtiondets senare
hälft har i det afseendet visat sig
frigörande.

Kännetecknande för samma årtionde
är ock, att det helt och hållet ändrat
karaktären af Stockholms utkanter. Då
man går fram åt Vallhallavägen, stadens
ytterlinie åt det hållet, och ser den långa
raden af höga tegelhus å ena sidan
samt skogen helt nära på den andra, finner man hvilken ofantlig
förändring staden i största hast undergått. De ruskiga, men måleriska
kojorna och tobakslanden ha försvunnit, och Stockholm bygger sina
stora hyreskaserner i fem våningar ända ut till skogsbrynet. Så
komma stadens alla utkanter att småningom, kanske snart nog,
förändras.

Bland Vallhallavägens många hus har ett och annat rätt god
arkitektur. Underliga ting förekomma dock, t. ex. en fasad, som
uppåt afslutas med en väldig, fristående grupp, framställande Tors strid
med jättarne. De senare äro i full fart med stenkastningen, och
öfverst lyfter dunderguden sin hammare och står på sin med bockar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>