Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Huru man bygger och bor i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
går oförskräckt framåt, hvilar sig kanske något då »konjunkturerna»
icke äro som mest fördelaktiga, men återtager sin marsch så snart
bättre tillfälle gifves.
* *
*
Länge har man klagat öfver att den nya tiden vore i alt
mindre »solid» än den gamla, liksom den nya tidens människor med
otrolig ringaktning för sig själfva eller med allt för lättsinnig
tanklöshet anklagat sin tid för mindre redbar än en förgången, från hvilken
endast en och annan »hedersman af gamla stammen» lefvat kvar.
Så har det ock varit med Stockholms byggnader, och sagan vardt
ty värr verkligen sanning, då »Ladugårdslandsstilen» visade sitt
olyckliga inflytande på äfven valet af byggnadsämnen och omsorgen vid
deras användande. Då uppstodo i alla afseenden dåliga hus, illa
hopkomna och utan någon hänsyn till sundheten.
Annorlunda är det nu. Visserligen kan man ännu träffa på
slarfvigt hopkomna hus med dåligt materiel utan och innan, med rent af
hälsoförderfvande fyllning emellan trossbottnarne och många andra af
byggnadssättet orsakade vådor, men sådana uppföras dock icke i
samma stora antal som ännu för några år sedan och de finna
ingalunda så lätt hyresgäster. Deras byggherrar komma sannolikt att
snart stå med skammen, utpekade såsom samvetslösa spekulanter, och
många af dem ha redan fått vidkännas betydliga förluster för att de
icke bygt med ärlighet och omsorg.
De som under årtiondets senare hälft bygga nya hus finna med
sin fördel öfverensstämmande att göra dem sunda och varaktiga,
liksom de alt mera anse sig böra kosta på dem en god arkitektur.
När man ser sådana byggnader, som de här ofvan nämda, t. ex.
Norstedts, Skandias, E. Thavenius’, Fr. Bünsows, B. Carlssons, fru
Whitlocks m. fl. — de äro lyckligtvis icke så få nu mera — måste man
erkänna, att de icke blott äro jämförliga med den »gamla goda tidens»
utan äfven öfverträffa dem, ej minst i »soliditet». De äro bygda för
att ega bestånd till en sen efterverld. Däruti har åttiotalet gjort
Stockholm en ovärderlig tjänst. I st. f. den ofta mycket osunda
fyllningen mellan trossbottnarne, inläggas nu ofta valsade järnbjälkar, mellan
hvilka cementmassa gjutes, hvarefter taken afslipas och målas. Detta
är också ett ofantligt framsteg.
Få sådana arkitekter som de hvilka nu stå i främsta ledet
bestämma öfver en nybyggnad, skall icke blott utsidan få ett konstnärligt
utseende, utan äfven det inre vinna i sundhet och bekvämlighet.
Hr Clasons idé med fönstret midt på väggen i ett rum i st. f. ett i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:32:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nyasthlm/0057.html
