Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. I Spårvagnar och ångslupar, med hyrkuskar, åkare, hissar och stadsbud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till den extra personalen räknas en veterinärläkare, som dagligen besöker
stallarne, 2 kontorsbiträden (fruntimmer), en hofslagare, 2 hästskötare samt 2
hästutförare. Kuskarne och konduktörerne taga icke någon befattning med
vagnarne förr än dessa äro framkörda till utgångsstationen. Under sommaren
användas ända till 50 tillfälliga biträden för söndagstrafiken å Djurgårds- och
Hagalinierna, men extra kuskar äro för öfrigt 18 och extra spårrensare 5 à 6. Vid
större arbete å linien anställas tillfälliga arbetare efter behof.
Alla ha strängt arbete. Kuskar och konduktörer tjänstgöra på
vagn 9 timmar af dygnet med högst 4½ timmars oafbrutet »pass».
Hvar nionde dag samt dessutom hvar nionde söndag äro de helt och
hållet lediga. Hästskötarne tjänstgöra från kl. 5 på morgonen till kl.
9 på aftonen med måltidsraster af till sammans 3 timmar.
Handtverkarne arbeta från kl. 7 f. m. till kl. 7 e. m. med 2 timmars
middagsrast.
Enligt bolagsstämmans beslut 1884 bildades en pensionsförening,,
hvarvid bolaget erbjöd sig att för alla öfver 30 år som ville inträda
i föreningen betala retroaktiv afgift, men endast få äldre begagnade sig
däraf. Under sommaren 1886 hotade personalen, nyss före
landtbruksmötets öppnande, att göra strejk, så vida ej pensionsföreningen
upplöstes eller reglementerades på annat sätt. Då detta ej skedde,
utträdde ur föreningen alla utom kontorspersonalen samt stall- och
banmästare. Pensionsföreningen räknar således nu endast sju
delegare med ett kapital, som vid slutet af 1886 uppgick till nära 11,100 kr.
Men personalen har en egen kassa — vid 1886 års slut 7,235
kr. — som bildats dels genom löneafdrag som ådömts för tjänstefel,
dels genom bidrag från bolaget och är ämnad att skapa en grundfond
för en enkehjälpskassa. Det kan erinras, att personalen har fri
läkarevård och fria läkemedel äfven för sina familjer.
I passagerareafgifter inflöto år 1886 nära 615,000 kronor, d. v. s.
öfver sex millioner tio-öresstycken — ett litet nätt göra att räkna och
sortera alla småmynten! — och sedan alla omkostnader betäckts,
återstod en vinst af 68,326 kronor, af hvilka 62,560 utdelades till
aktieegarne, som därmed erhöllo 8 proc. på sina pengar, och
återstoden öfverfördes till reservfonden som då uppgick till 40,567 kr.
Stockholms nya spårvägs-aktiebolag är således en affär som
lönar sig, lemnar god utdelning åt aktieegarne och föder öfver två
hundra personer, under det bolaget på ett högst verksamt sätt främjar
samfärdseln i vår hufvudstad och gör möjligt för oss att bo i
äfven aflägsna stadsdelar, besparar tid och krafter och därmed förlänger
lifvet för oss. Spårvägarne äro således ett af nya Stockholms allra
vigtigaste företag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
