Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. I Spårvagnar och ångslupar, med hyrkuskar, åkare, hissar och stadsbud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»pollettförsäljare» och knapphändigt nog sköter sin tjänst, är lat och likväl
rörlig, en som snart förderfvar den drägt bolaget gifvit honom och
som nöden likväl tvungit att byta ut rännstenen mot Norrström, men
som leker lika obekymradt på den senare.
Man är redan framme. Ångslupen lossar sina passagerare och
lastar oförtöfvadt nya. Så går det hela dagen och dag ut och dag
in. Befälhafvaren ser ingenting annat på land än nationalmuseet
framifrån och Gustaf den tredje bak ifrån. Passagerarne märker
han visst icke, men de stora ängarne och de små ångsluparne ger
han nog akt på. Så tillbringar han sitt lif från bittida om morgnarne
till sent på aftnarne, ett evigt enahanda på Stockholms ström och
dess kortaste sjöfärd ... han stöter ut från land, vrider på ratten,
reder sig bland alla hinder, lägger till vid motsatta sidan, några få
minuters arbete, och så tillbaka igen, fram och tillbaka hela dagen, dag
efter dag, vecka efter vecka. Det är en till utseende kanske maklig,
i själfva verket odräglig sysselsättning.
Någon, ehuru högst obetydligt, större omväxling har kanske
befälhafvaren på de ångslupar, som gå mellan Gustaf den tredje och
Grefbron, dit man kommer för 5 öre. Den som sköter samfärdseln
på den linien har åtminstone den förströelsen att styra under
Skeppsholmsbron och akta sig för att där stöta till samman med båtarna
från och till Djurgården, m. fl.
Om det är både gent och bekvämt att från Gustaf den tredjes
stod fara med ångslupen till nationalmuseet, är det ännu fördelaktigare
att begagna Grefbro-båten för den som skall från Skeppsbrosidan
begifva sig till östra delen af Ladugårdslandet, som, med undantag
af Strandvägslinien, är alldeles i saknad af spårvägar.
Dessa och många flere färder kan man göra i hvilken årstid som
helst, blott isen icke är så stark, att ångsluparne ej kunna arbeta sig
igenom den. De frästa på i det yttersta. Liksom man sommartiden
ej behöfver frukta att under dessa ångslupsfärder brännas upp
afsolen eller genomblötas af regn, enär de alla äro försedda med
sol- och regntält, så kan man äfven vintertiden trygt anförtro sig åt dem,
ty då ha de som gå mellan staden och Ladugårdslandet, mellan
staden och Djurgården, m. fl. en salong akter ut, hvilken uppvärmes
från ångpannan. Under hvilken årstid som hälst och på hvilken tid
på dygnet de än färdas, äro dessa ångslupar utmärkta befordringsmedel,
och deras befälhafvare kunna visserligen stundom se något
liknöjda ut — hvem kan undra på det, då de ha en så själsmördande
sysselsättning? — men i allmänhet göra de sin sak oklanderligt
och tröttna icke att iakttaga påpasslighet, vaksamhet och
försigtighet, glömma aldrig att, då de skola föra slupen under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
