Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. I kyrkan och bönesalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Adolf Fredriks församling omfattar femte, sjätte och adertonde
rotarne samt upptager den del af Norrmalm som ligger norr om Klara
och väster om Johannis församlingar med en yta af 274 hektar.
Folkmängden utgjordes för ett par och tretio år sedan af omkring 8,500
personer, hade år 1880 stigit till öfver 18,600 samt år 1887 växt
till omkring 35,000.
Nedanför Brunkebärgsåsen, nordväst ut, låg en Klara församling tillhörande
begrafningsplats, och församlingen anhöll hos kungl. maj:t att där få uppsätta
ett litet träkapell, hvilket medgafs 1673. Kapellet fullbordades till en del 1674,
och Olof Larsson, »en berömlig rådman i Stockholm», åtog sig att bekosta hvad
som fattades utan och innan samt att dess utom ersätta Klara församling hvad
denna för byggnaden dittills utgifvit. Kapellet invigdes 1675 och fick efter den
berömlige rådmannen namn af S:t Olof samt lades såsom annex till Klara
församling. Redan 1694 utvidgades träkapellet, men först på 1760-talet uppstod
fråga att uppföra en kyrka af sten. Förslaget sattes då snart i verket efter en
af Carl Fredrik Adelcrantz uppgjord ritning, och
den 27 november 1774 invigdes den ganska vackra
kyrkan, som uppkallades efter konung Adolf
Fredrik. Redan ett år förut hade kungl. maj:t
förklarat, att församlingen skulle skiljas från Klara.
Kyrkoherden innehade länge såsom boställe
en egendom vid Karlbärgsallén, kallad Lorentzbärg,
men bebor nu mera församlingens hus, n:o
16 Holländaregatan.
Församlingen är ett regalt pastorat,
hvilket f. n. innehafves af teologie och fil.
d:r A. W. Staaff, en af statskyrkans mest
framstående prestman, som 1871 tillträdde
sin befattning. År 1774 biföll kungl. maj:t
församlingens ansökan, att komministern
måtte hugnas med kunglig fullmakt och att sökande skola anmäla sig
i konsistoriet för att sedermera på vanligt sätt efter föregånget val
uppföras å förslag till utnämning af kungl. maj:t.
Kyrkoherdens lön är 7,000 kr. förste komministern åtnjuter
4,100, den andre 3,500 kr.
 |
| A. W. Staaff. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
