Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. I den musikaliska verlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu äro vi hemma hos musikaliska akademien, hvars »bestämmelse
är att främja tonkonsten i hela dess vidd». Om också denna
stolta uppgift skulle vara väl vidsträckt, så är akademiens inverkan
på Stockholms musikaliska verld dock icke utan betydelse, och genom
sitt läroverk öfvar hon inflytande i hela landet.
ȁr 1771 den 8 september stiftades denna akademi
af ett snille på Sveriges konungatron», sade
musikaliska akademiens preses, då varande hertigen af
Östergötland, i det tal han höll vid årshögtiden den 17
december 1864. Den som bland enskilda personer haft
största andelen i akademiens tillkomst var hofkapellmästaren
Ferdinand Zellbell, organist i Storkyrkan.
Han lyckades intressera åtskilliga konstfrämjare för
bildande af en sådan akademi. Bland de förnämsta
voro öfverste kammarherren, frih. A. G. Lejonhufvud,
riksråderne grefvarne Adam Horn, C. Rudenschöld och
N. A. Bjelke, kommerserådet, frih. P. Alströmer, öfverste
C. J. von Qvanten, hofsekreteraren L. Lalin m. fl. De
anhöllo hos k. m. om stiftandet af en svensk musikalisk
akademi.
Afsigten med denna var att skapa en inrättning
som på en gång skulle vara ett musikaliskt kollegium och tillika undervisningsanstalt,
men i början förfelades detta ändamål, emedan till ledamöter invaldes
förnämligast amatörer och högst få musikidkare samt att inga medel funnos för
aflönande af lärare. För att afhjälpa sist nämda olägenhet användes behållningen
af åtta abonnemangskonserter, som gåfvos
1772 till akademiens förmån. Därmed aflönades
lärare i harmoni, sång, klaver- och fiolinspel,
men året därpå voro pengarne till ända, och
lärarne tjänstgjorde sedan flera år utan lön.
»Under det man gjorde alt för den kungl.
teatern», anmärker J. P. Cronhamn i sina
historiska anteckningar om akademien, »gjorde man
intet för akademien och dess skola.»
Akademien förunnades sedan inkomsten af
ett lotteri, men måste däraf lemna sex procent
till hofkapellet, som förut haft detta lotteri,
och procenten förvandlades sedermera till en
bestämd afgift af 55 rdr 26 sk. 8 rst. Stundom
gaf lotteriet vinst, stundom förlust. Det
öfverlemnades slutligen, 1808, till kungl.
nummerlotteriet och k. m. beviljade en ersättning af 200 rdr banko. De gamla
akademiska lotterihjulen såldes först 1827 och inbragte 32 sk. banko.
 |
| A. Rubenson. |
 |
| V. Svedbom. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
