Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIX. Bland vetenskapsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att en kvinna kan stå i full jämbredd med sin samtids största
vetenskapliga förmågor inom det andra könet och såsom universitetslärare
uträtta lika mycket som någon manlig professor.
År 1884 kallades fru Kowalevski, enka efter en rysk naturforskare
och född i det inre af Ryssland, till professor i högre matematisk
analys vid Stockholms högskola. Hon hade då studerat vid
Heidelbergs universitet, liksom enskildt för Weierstrass i Berlin och i Göttingen
vunnit doktorsgraden. Efter flera år, lyckades hon slutligen med den
fullständiga matematiska lösningen af det optiska problemet Om
ljusets rörelse i ett kristalliskt medium, hvarpå de största matematiker
förgäfves grubblat i långa tider.
Att Stockholms högskolas styrelse var nog fördomsfri att sätta
den vetenskapliga dugligheten framför frågan om kön skall lända den
styrelsen till evärdlig heder. Under det man ännu på några ställen
i Europa icke tillåter en kvinna att åhöra föreläsningarna vid
universiteten, bjuder man henne i Stockholm att stiga upp i katedern
och undervisa. Vare sig att fru Kowalevski föreläser i högre
matematisk analys eller deltager i redigerandet af »Acta mathematica»,
hvars utgifvare prof. Mittag-Leffler är, framstår hon, enligt alla
sakkunniges intyg, såsom en vetenskapsidkare af första ordningen.
De studerande vid högskolan äro dels lärjungar, dels åhörare. Den som
aflagt godkänd afgångsexamen vid rikets högre elementarläroverk eger att vid
högskolan utan vidare pröfning deltaga i undervisningen, hvilken meddelas dels
genom offentliga föreläsningar, dels genom särskild handledning på sätt hvarje
ämnes art fordrar. För inskrifning såsom lärjunge erlägges 25 kr. Vidare
betalar lärjunge för hvarje läsetermin en afgift af 25 kr., med undantag af den
termin, då inskrifning skett. Till de allmänna föreläsningarna kunna äfven
andra än högskolans lärjungar erhålla tillträde såsom åhörare mot 10 kr. i
termin för hvarje ämne.
Hela antalet inskrifna lärjungar var 240 från högskolans öppnande till
vårterminen 1888. Under läsåret 1887—88 studerade vid högskolan 69 inskrifna
studenter af båda könen, och 134 besökte föreläsningarna utan att vara
inskrifna, således till samman 203. För en hufvudstad är antalet visserligen icke
stort, men man måste komma i håg, att högskolan dels ej eger examensrätt,
dels ännu representerar endast en fullständig fakultet.
Enligt lärarnes och i synnerhet institutföreståndarnes uppgifter,
äro de kvinliga studerande i intet afseende underlägsna sina manlige
kamrater, och vid instituten finnas kvinliga lärjungar som utföra
maktpåliggande vetenskapliga arbeten.
Såsom förmånligt vittnande för den vetenskapliga verksamheten
i allmänhet vid högskolan är bland annat att af de »Meddelanden
från Stockholms högskola», som började utgifvas 1883, äro åttiotvå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
