Nya Stockholm / 435 (1890) Author: Claës Lundin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXII. I publicistklubben

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Denna mycket enkla grundförfattning bibehöll klubben», fortsätter den
historiska redogörelsen, »äfven i de förändrade stadgarne af den 21 april 1876
och den 19 mars 1880. Det visade sig dock, hvad det led, att detta egendomliga,
rent ambulatoriska och bokstafligen enväldiga styrelsesätt var mindre gagneligt.
Det var af en alt för lös och personlig art. Det kunde icke skänka klubbens
verksamhet planmässighet och sammanhang.»

Och likväl herskade under denna envåldstid en viss gemytlig ton
i klubben. Det var icke många som infunno sig, men de som kommo
voro glada under äfven de mest flinthårda frågors behandlande.
Klubben hade då sin lokal i Hôtel Rydberg, d. v. s. att medlemmarne
samlades där hvar annan fredags afton. Midt på golfvet i gamla
matsalen stod ett stort bord, och omkring bordet sutto sju eller åtta,
stundom några flera, men kanske äfven ett par färre, tidningsmän
och glammade.

»Vi ska’ väl ha något diskussionsämne»,
sade Anders Flodman som höll på yttranderättens
allvarliga användande, och så tog
man ut en »fråga» och behandlade. Man
till och med fattade beslut, hvilket nästan
regelbundet var glömdt innan nästa
sammankomst.

Joh. Jolin.

Så infann sig »Jo Jo», klubbens
oförgätlige skattmästare Johan Jolin, och satte
lif i samtalet. Han tog fram 15 kr. som
skulle utgöra bidrag till sexan, ty på det
att kostnaden för denna icke skulle vara
alt för betungande, användes nämda belopp
ur klubbens kassa. De närvarande voro stundom så få, att
sexafgiften genom det allmänna kassabidraget inskränktes till ett ganska
ringa belopp, dock inträffade aldrig, hvad som påstods vara någras
önskningsmål, att man fick sexan kostnadsfritt och därtill någon
utdelning. Var Jolin någon gång hindrad att infinna sig, glömde han
likväl icke att skicka upp de 15 kronorna. Dessa kunde dock icke
ersätta hans egen person hvilken var högt aktad och varmt afhållen
af alla kamraterne i klubben. Under aftonmålet och på »nachspielet»,
var det förnämligast Jolin som höll målron vid makt. Skådespelaren-skriftställaren,
hvilken också skrifvit ej så litet i tidningarne och därför
hade berättigade anspråk på att tillhöra klubben, förtäljde
ovärderligt roliga historier och intressanta drag ur sin på glada
erfarenheter rika lefnad. För öfrigt skötte han på det omsorgsfullaste år
efter år med mycken uppoffring af egen tid klubbens ekonomi.

Ännu vid början af 1884 höll Jolin skämtet vid lif, men redan
i februari det året afträdde han från sin befattning, följd af klubbens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>