Nya Stockholm / 464 (1890) Author: Claës Lundin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. I literära kretsar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tjugu år förut. Att, såsom Georg Brandes, påstå, det den poetiska
alstringen varit så godt som fullständigt afstannad, skulle vara
öfverdrift, men stillsamt var det onekligen.

Då kom luftningen närmast från Danmark, som hastigt vaknat
upp under intryck från de »stora kulturlanden», men också till ej
ringa del under särskild påverkan af nyss nämde literärkritiker, och
det vardt lif i äfven våra literära kretsar samt alstringslust hos våra
i synnerhet unga literatörer. Främst stod August Strindberg,
ursprunglig och redan förut stridsfärdig, men ganska visst icke utan
påverkan från nyss nämda håll. Redan i början af 1870-talet hade
han uppträdt, men då under nyss angifna, mindre fördelaktiga
omständigheter. Först 1877 väckte han någon egentlig uppmärksamhet
genom sin bok »Från Fjärdingen och Svartbäcken» och året därefter
med första upplagan, den versifierade, af
skådespelet »Mäster Olof». Äfven Strindberg
tillhör således i sitt första skede
»sjutiotalets författare», hvilka dock, enligt
»unga Sveriges» åsigt, skulle vara nästan
förhistoriska fänomen.

Hans egentliga afgörande arbete var
dock »Röda rummet». Därmed hade »unga
Sverige» höjt fanan, under hvilken några
mycket oerfarna, men kanske just därför
synnerligt oförsagda författare drogo till
strid mot både det som förtjänade att
bekrigas och det som borde aktas och lemnas
i fred.

A. Strindberg.

Strindberg själf har aldrig tillhört
någon »literär salong» och skulle otvifvelaktigt
icke trifvas i dem som voro så lifaktiga något efter åttiotalets
midt, men han har icke därför varit utan inflytande på nya Stockholm.
Anförare för något parti har han egentligen aldrig varit, men
af alla som räknas till »unga Sverige» har han dock fäst största
uppmärksamheten på sig äfven då han förfäktat åsigter som ingalunda
äro unga, utan tvärt om smaka af ett för länge sedan förgånget
barbari. En och annan af de unga har visserligen låtit inverka på
sig äfven i sist nämda fall, men så mycket än talats om »kotteriväsen»,
torde man dock ej med fog kunna framvisa något egentligt
parti af samma art som de literära partierna i Danmark. Det har
ej saknats uppmaningar från just det landet, att man äfven i Sverige
borde bilda och fast sammanhålla ett literärt vänsterparti, hvilket
skulle kunna trycka sin stämpel på lifvet i vår hufvudstad, men något

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>