Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- XXIV. I literära kretsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senare då först kan riktigt tillfredsställa möjliga anlag för ett hänsynslöst
skrifsätt, något som ännu i våra dagar kännetecknar en och annan
literär granskare eller sådana som vilja gifva sig utseende af att vara det.
Verkliga literära granskare ha ej saknats under detta årtionde,
och C. D. af Wirsén, Anders Flodman († 1884), J. A. Björklund, Hj.
Sandberg m. fl. ha gjort sina namn kända och aktade, äfven af
motståndare.
* *
*
Vi ha talat om svenska akademien, enskilda literära salonger
och alldeles fristående skriftställare, men i vårt årtiondes Stockholm
finnas nog flera literära samkväm. Ett sådant är t. ex. sällskapet
L. V. (literaturvännerna), hvars egentliga betydelse dock tyckes ligga
mer i umgängeslifvet än i literära sträfvanden, men i båda afseenden
är förtjänt af aktning och uppmärksamhet.
<small>Sällskapet grundades Maria bebådelsedag 1864, då typografiska föreningen
till sin högtidsdag i De la Croix’ salong inbjudit åtskilliga skriftställare af båda
könen, förläggare och boktryckare. Där kom man öfver ens om att bilda ett
litet samfund, oberoende af eleganta toaletter och dyra supéer, och där
stelheten aldrig skulle få inträde. Sällskapet samlades till en början i en enskild
bostad, tillhörande då varande mamsell Louise Söderqvist (nu gift med
bokförläggaren S. Flodin), där literära smakfrågor afhandlades, utan att man lät
störa sig af det dofva bullret från tryckpressarne i rummet bredvid. Mamsell
Söderqvist var då boktryckare i Stockholm, sedan hon förut, 1858—62, utgifvit
Arboga Tidning. Stundom gjorde man besök i det angränsande sätteriet för att
med ett och annat ord uppmuntra de där arbetande unga kvinnorna.
I sällskapet syntes då Ulrika von Strussenfelt, känd under författarnamnet
»Pilgrimen», Wilhelmina Stålberg, Octavia Carlén, Wilhelmina Gravallius (förf. till
»Högadals prestgård»), öfversättarefirman N. & B. Spanier, Fredrika Wennberg
o. s. v. Någon gång infann sig August Blanche, och Elias Sehlstedt var en
flitig medlem. August Sohlman, C. H. Rydberg m. fl. dryftade här dagens frågor,
ofta på ett qvickt sätt belysta af den unga lofvande författarinnan Mathilda
Söderén, nu mera fru Langlet.
De gamla gingo bort, de unga åldrades innan den nya tidsriktningen
frambragt den literära verld som nu har sin medelpunkt i hufvudstaden, och L. V.,
som bestod mera af literaturens vänner än dess idkare, måste söka sin
verksamhet mera i det sällskapliga umgänget. Det var också det första offentliga
sällskap, dit en man kunde medföra sin hustru och dotter. Familj efter familj
har under årens lopp här åldrats och hit infört sina vuxna söner och döttrar.
Sällskapet har därför också mera tycke af familj än klubb. Med undantag af
några kortare mellantider, har L. V. haft sina sammankomster först på börsen,
sedan på Hôtel W6. Då och då ställes till en musikalisk aftonunderhållning,
en dramatisk-musikalisk soaré eller ett »tillfällighetsspex». Sammankomsterna
äro annars hvar fjortonde dag med föredrag. Sällskapet ger också ut en
tidning, »Literaturnisse», hvilken utkommer en gång i månaden.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:32:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nyasthlm/0485.html
