Nya Stockholm / 479 (1890) Author: Claës Lundin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. I muséer och bland konstnärer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arf fruktbärande genom egna kunskaper, författaretalang och ovanligt
stor arbetsförmåga.

H. Hildebrand.

Riksantikvarien är på samma gång en vetenskaplig auktoritet och en
förvaltande centralmyndighet, hvilket erfordrar ett ständigt vaket nit. Han har
icke blott högsta vården om fornsakerna i statens historiska museum, utan
äfven om landets alla fasta fornminnen och måste tillse, att intet af dem
förderfvas genom okynne eller vårdslöshet. Från sitt lilla rum i nationalmuseum
skall han sätta sig i förbindelse med konungens befallningshafvande i de olika
länen för att anmoda dem om att skydda de fornminnen som däraf äro i
behof. Och vid en mängd tillfällen måste riksantikvarien själf gifva sig i väg för
att på ort och ställe vaka öfver att föreskrifterna iakttagas och således vara
beredd att under hvilken årstid som hälst besöka äfven ganska aflägsna trakter
i riket. Han är ock sekreterare i vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Utom riksantikvarien har statens historiska museum och kungl. myntkabinettet
endast två ordinarie tjänstemän, f. n. de kände vetenskapsmännen,
amanuenserne professor O. Montelius och dr Hj. Stolpe samt tre e. o. amanuenser.
Hela arbetsstyrkan vid så betydande samlingar
inskränker sig således till sex personer, utom
tecknaren O. Sörling och ett med skrifning
sysselsatt fruntimmer samt ett par andra
kvinliga biträden för jordfyndens rengörande,
och vaktmästare. Tjänstemännen tillhöra så
väl museet som vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien, hvilken också har sin
samlingssal i museet, ett icke synnerligt stort eller
ljust rum, beläget bredvid den lokal där
jordfynden rengöras.

Akademien har rätt att välja 14 hedersledamöter,
20 arbetande svenska och norska ledamöter
samt 16 utländske och ett stort antal in- och
utländske korresponderande. Akademiens, med
museets och myntkabinettets, ordinarie anslag är
nu mer faststäldt till 28,300 kr., hvaraf åtgå till löner och tjenstgöringspengar
15,200, för samlingarnas ökande 6,000, till resekostnader 2,300, till museets
inredning blott 300, o. s. v. Till underhåll af de i museet förvarade föremålen
finnes intet anslag. Dess utom åtnjutes f. n. ett extra anslag på 9,200 kr.,
hvaråt 3,200 till undersökning af fornlemningar.

Riksantikvariens lön är 6,000 kr., och de två amanuensernas hvardera 4,000.
En extra amanuens åtnjuter 1,200, annan 1,000 kr. i tjänstgöringspengar.

År 1878 testamenterade den sedermera (1882) aflidne tullförvaltaren C. W.
Berger till akademien hela sin förmögenhet, uppgående till nära 300,000
kr., hvaraf den årliga räntan skall användas för historiska och antikvariska
ändamål. Detta testamente har således icke skapat någon gåfva till staten för
underhåll och ökande af dennes samlingar eller utöfvande af den kontroll som
lagen kräfver öfver fornlemningar, utan är gåfva åt akademien såsom en
inrättning med vetenskapliga syften och således till vetenskaplig forsknings
främjande, hvilket dock naturligtvis äfven måste ha fördelaktig inverkan på
statssamlingarna. Räntan å Bergerska fonden användes därför till bekostande af
arkivforskningar inom och utom landet för upplysande af svenska historien, till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>