Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. I muséer och bland konstnärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Artillerigården utrymts, kunde frågan åter väckas till lif. Den 5 sept. 1877
befalde generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet, frih. C. G:son Leijonhufvud
att d. v. löjtnanten vid Svea artilleriregemente F. A. Spak skulle upprätta
förslag till ordnande af en historisk vapen- och modellsamling vid Artillerigården.
Befallningen verkstäldes, och sedan lokaler iordningstälts i tyghuset,
börjades 1878 under löjtnant Spaks ledning ordnandet af artillerimuseum, hvilket
snart ökades med värdefulla gåfvor från konungen, artilleri- och ingeniörshögskolan,
krigsskolan, de flesta svenska regementen m. fl. samt ett stort antal
enskilda personer och samfund. Det värdefullaste inom den rent artilleristiska
afdelningen bildades dock dels af äldre, i behåll varande svenska, dels af i
Sveriges förra krig eröfrade kanoner, haubitser och mörsare, hvilka nästan alla
fortfarande förvaras utanför tyghuset på Artillerigården, ordnade till ålder och
system, särskildt för hvarje land.
Till sommaren 1879 var arbetet så långt framskridet, att museet kunde
en gång i veckan upplåtas till besök af allmänheten. Ehuru alla grupperna
voro ordnade under vintern 1879—80, kunde samlingarna af brist på plats ej
inrymmas under samma tak, men sedan tyghuset påbygts för artilleri- och
ingeniörhögskolans mottagande, inrymdes också hela artillerimuseet i samma
byggnad.
Museets samlingar äro nu uppstälda i två stora salar i nedra
våningen och mellanvåningen af tyghuset och systematiskt ordnade i
tolf grupper. Besöker man museet en söndagsmiddag, finner man det
fyldt af lifligt intresserade åskådare. Somliga samla sig omkring ett
slag af utställningsföremål, andra kring ett annat. Några studera fält- och
fästningspjeser med till dem hörande lavetter, fordon, m. m., ända
från de kärrebössor som på 1400-talet tillverkades af hopsvetsade
järnstänger, sammanhållna af järnband, ända till de Palmkrantz’ska
kulsprutorna jämte åtskilliga skjutvapen från andra land, dels krigsbyte,
dels under senare tid inköpta för anställande af skjutförsök.
Bland föremålen i denna grupp intresserar sig den stora allmänheten
mycket för den af lifrustkammaren här deponerade Gustaf Adolfs
läderkanon, prof på ett endast under få år användt artillerivapen.
En annan grupp af de besökande tränges kring de många
modellerna till artillerimateriel från slutet af 1500-talet ända till våra
tider eller betraktar all den artilleriammunition som börjar med
1400-talets stenkulor och afslutas med samtidens vetenskapligt beräknade
projektiler. Man glömmer ej häller modellerna af trä till vid svenska
styckebruk gjutne och sprängskjutne kontrollpjeser, instrument, laddtyg
och andra utredningspersedlar, rid-, anspans- och stallpersedlar,
beklädnads- och personela utredningspersedlar, regementstroféer,
skjuthandvapen, blanka vapen, eldhandvapens-ammunition, verktyg och
öfriga föremål som framställa tillverkning, besigtning och rengöring
af handvapen. De i museet förvarade föremålen uppgå till närmare 4,000.
Den som vill försätta sig till forna tiders krigsföringssätt och åtskilliga
därmed sammanhängande förhållanden som ej äro främmande för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
