Nya Stockholm / 485 (1890) Author: Claës Lundin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. I muséer och bland konstnärer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

in i svenska bondens hem, sådant detta var ännu för några årtionden
sedan, men om hvars beskaffenhet framtiden icke kunnat bilda
sig någon fullt klar föreställning, så vida icke dessa trogna afbilder
och i verkligheten begagnade bohagsting lemnade fullständigt besked.
Stugornas inre står där i full sanskyldighet, och deras invånare äro
också där i naturtrogna bilder, såsom vore de lifs lefvande, med
verkliga kläder samt alt som kännetecknar deras hvardagliga
sysselsättningar och deras helgdagsseder. Här är ingenting öfverlemnadt
åt fantasien, ej häller åt en ungefärlig framställning; alt är
verklighetstroget, alt på det noggrannaste återgifvet, och detta tillhör nordiska
museet, Artur Hazelius’ storartade skapelse.

Går man längre upp åt Drottninggatan, finner man i 77 och 79
våra handtverks- och skråminnen lika fullständigt bevarade samt
föremål från de högre ståndens förflutna lif med samma omsorg
framstälda, och i 68 vid samma gata intresseras
man af en farmaceutisk, en marin- och
en historisk konstslöjdafdelning. Alt
detta tillhör de Hazeliuska samlingarna.

A. Hazelius.

Under det dr Artur Hazelius i början af
1870-talet sökte hemta krafter efter de
stridigheter, i hvilka han invecklats genom sina
bemödanden att bidraga till antagandet af en
naturligare och lättare rättskrifning, sysselsatte han
sig med tanken på huru den nya odlingen ej
blott, såsom oundvikligt är, undantränger den
gamla, utan ock, hvilket icke borde vara
oundvikligt, låter alla spår af den gamla försvinna.
Snart hade han fattat den föresats att söka
rädda så mycket som möjligt af minnena af
forna tiders odling samt att göra det skyndsamt, innan alt för mycket gått
förloradt.

Hazelius började verket genast och med sin outtröttliga handlingskraft förde
han det framåt. Hösten 1873 öppnade han i s. k. södra paviljongen, Drottninggatan
71 A., de skandinaviskt-etnografiska samlingarna, hvilka han sammanbragt
under resor i olika trakter af Sverige och som genom köp och gåfvor
snart tillväxte. Det var hufvudsakligen allmogeföremål. År 1874 hade
samlingarna så ökats, att en ny afdelning öppnades i norra paviljongen. Året därpå
uppstod en norsk afdelning i 45 Drottninggatan. Samma år beviljades
statsanslag till hyreshjälp. Våren 1874 hade Hazelius till svenska staten
testamenterat den genom gåfvor tillkomna delen af museet och i skrifvelse af den 30
sept. 1879 framstälde han till k. m:t förslag, att staten skulle utan
ersättningsskyldighet öfvertaga museet, men ansvara för dess skulder samt tillförsäkra dess
framtida vård och utveckling. Förslaget vann icke bifall. Då förvandlade
Hazelius sina samlingar till allmän egendom för svenska folket och stälde dem
genom öfverlåtelsebref af den 18 april 1880 såsom själfständig anstalt under
en särskild styrelse för att under all framtid och i alla väsentliga delar orubbad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>