Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. I muséer och bland konstnärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kongl. akademien för de fria konsterna står det på en tämligen
stor byggnad med flyglar och anspråk på monumental karaktär, hvilken
ligger vid Fredsgatans västra ände och bildar hörn åt Rödbodtorget.
Det enda som angifver byggnadens ändamål äro fyra på
hufvudsidan anbragta figurer af Qvarnström, föreställande målare-,
bildhuggare-, byggnads- och gravyrkonsterna samt åtskilliga
porträttmedaljonger af bekanta konstnärer. Men inom den byggnadens
murar ha under de senaste hundrafemtio åren nästan alla svenska
idkare af bildande konst fått sin utbildning.
Denna stiftelse är den äldsta af alla svenska akademier och hade såsom
inledande orsak en ritskola, uppsatt af de till slottsbyggnaden inkallade utländske
konstnärerne, men inrättades under namn af målare- och bildhuggareakademien
af C. G. Tessin den 10 mars 1735, ehuru uti inledningen till akademiens
först 1773 tillkomna statuter uppgifves, att konung Fredrik den förste var
grundläggaren redan 1734. Akademiens nu varande namn är från 1810 och hennes
senaste »förnyade och af kungl. maj:t faststälda» stadgar äro af den 13 maj
1887, men undervisning har där meddelats ända från 1735, fastän i början
endast som i en vanlig ritskola.
Lokalen var först i öfversta våningen i kungl. slottet, hvarifrån
modellskolan 1751 flyttades till nedersta våningen och 1770 till nordöstra flygelns
bottenvåning, där museum sedan inhystes. År 1773 måste akademien skaffa
sig lägenhet i Rosenadlerska huset, nu Stockholms stads brandförsäkringskontor,
vid Mynttorget. Då tyckte »öfverdirektören vid kronans och alla styckgjuterier
i riket» Gerhard Meijer icke kunna på bättre sätt använda »sitt egande aflinge
stenhus på Norremalm, vid sjön Mälaren och det s. k. Röda bodtorget» än att
öfverlåta det till akademien, hvilket ock skedde genom gåfvobref af den 18 maj
1775, och i det huset bor akademien ännu.
Enligt hvad man ännu i latinsk inskrift kan läsa på stora förstugans vägg,
bygdes huset af Axel Sparre 1671 och 1672 efter ritning af Nicodemus Tessin,
»architectus regius et civitatis consiliarius». Denne Axel Carlsson Sparre, den
sjunde i ordningen af Stockholms öfverståthållare, lemnade efter sig tretton
barn, hvilka sålde huset på auktion, då det inropades af grefve Nils Bielke,
hvarefter det genom köp öfvergick på andra händer, men återkom i Bielkeska
familjens ego och brann i den stora eldsvådan 1751, hvarpå tomten såldes till
presidenten Erland Broman, hvilken i sin ordning sålde den till Gerhard Meijer
som bygde upp huset och efter ett par årtionden skänkte det till målareakademien,
men med vilkor att i sin lifstid uppbära hyrorna samt att om akademien
framdeles skulle af någon händelse upphöra att begagna det samma eller om
det användes till något annat allmänt eller enskildt behof, skulle akademiens
rätt dertill upphöra. Det skulle i så fall komma att tillhöra Meijers äkta
manliga afkomlingar eller, om sådana ej funnes, tillfalla frimurarebarnhuset.
På 1850-talet tillbyggdes öfversta våningen i hufvudbyggnaden och flyglarna
ökades äfven med en högre våning. Öfningssalarne kunde dock icke erhålla
det utrymme som fordrades, och omkring tjugu år efter tillbyggandet hyrdes
rum för målareafdelningen i det hus vid Kungsträdgården och Västra Trädgårdsgatan
som vanligen kallas »Konstföreningen», men tillhör »atelierbyggnadsaktiebolaget».
Huset vid Rödbodtorget är nu gammalt, obekvämt och otillräckligt
för akademiens behof, hvarför länge varit fråga om dess ombyggande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
