Nya Stockholm / 518 (1890) Author: Claës Lundin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVI. I kasern ochpå högvakt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och denna var länge ansedd som den bästa både genom läge och inredning,
men torde dock nu vara något föråldrad. Svea artilleriregemente låg i sju olika,
ursprungligen till enskilda boningshus afsedda bostäder och hade det på alt sätt
obehagligt.

Man insåg, att alla garnisonsregementena voro i behof af nya kaserner,
och gjorde början med att uppföra en sådan åt den kår som var i största
förlägenheten. År 1870 uppgjordes därför förslag till gemensam kasern för Svea
artilleri på platsen utanför den genomsprängda öppningen i Tyskbagarebärgen,
hvilken har en för samhällets förkofran i hög grad verksam man, öfverstelöjtnanten
W. von Francken att tacka för sin tillkomst och som fick namnet »Karl
den femtondes port». Arbetet började 1873 och var med alla sina sex
byggnader fullbordadt i slutet af 1877. Det hela kostade 1,612,634 kronor.

W. von Francken.

Redan i mars 1876 flyttade fyra batterier in i kasernen, och ett år senare
hela regementet. Logementen äro beräknade för 16—22 man hvardera, och
luftmängden till 11,5 kub. meter per man, således större än hvad som förekommit
i de gamla kasernerna. I Fredrikshof beräknades luftmängden till 8—11,5
samt är i Andra lifgardes ännu ej större än
9,7. Annorlunda är det, som här nedan visas,
i Svea och Andra lifgardenas nya kaserner,
hvilkas luftmängd är fullt jämförlig med de
bäst inrättade kaserner i utlandet samt till
och med större än i flera bland dem.

Verkan på manskapet af Svea
artilleriregementes nya kasern visade sig snart. Den
som sett Svea artilleristerne — »tullerigubbarne»
kallades de på det stockholmska
folkspråket — innan kasernen var bygd och såg
dem ett par år därefter fann genast stor
skilnad i äfven utvärtes afseende, och man fann
snart, att truppens ej blott hälsotillstånd, utan
äfven skick och duglighet undergått en
välgörande förändring.

Redan före uppförandet af Svea artilleriregementes
kasern hade en ny trupp fått sig en kasern i öfverensstämmelse
med den erfarenhet man då egde om soldatboningars inrättande. Då första
sappörkompaniet uppsattes 1855, fick truppen till bostad den s. k. Snoilskyska
gården eller »norra kasernen» vid Storgatan, men redan året därpå aflemnades
hofjaktvarfvet på Kungsholmen från flottan till ingeniörkåren, och kompaniet
inflyttade i dess chefsboställe samt stannade där, äfven sedan truppen fått namn
af »sappörkår» och från och med 1867 af »pontonierbataljon», till dess stora
kasernen fullbordades 1868. I mån af sin uppsättning förlades de öfriga
kompanierna i flera af f. d. jaktvarfvets då ännu kvarstående, men sedan nedrifna
småbyggnader till dess de kunde inflytta i de nya kasernerna.

Enär det från början till ingeniörkåren aflemnade området å Kungsholmen
ej gaf tillräckligt utrymme för truppens öfningar, så inköptes 1863 från
diakonissinrättningen den åt öster angränsande tomten. På dessa sammanslagna
tomter ha, utom ofvan nämnda kaserner, uppförts flera byggnader, såsom stora
krigsbyggnadsförrådet och exercishuset, matinrättningsbyggnad, stall- och
förrådsbyggnader, badhus, kruthus, verkstadsbyggnader m. fl. Kostnaden för samtliga
inom detta kasernområde uppförda nya byggningar uppgick till 418,156 kronor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>