Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVIII. Bland sjuka och fattiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bröd. Hårdt bröd förtäres efter behag. Klockan nio på morgonen
böra alla gästerna ha lemnat härbärget.
Komma de igen? Det händer ofta nog. Under de tre första
nätterna fordras ingen afgift, men om någon kan gifva en slant,
mottages den. Sedermera fordras det 25 öre för hvarje natt, men
detta är kanske ej alldeles oeftergifligt, då nöden är stor. Det
ursprungliga reglementet föreskref, att husvilla kunde mottagas endast
under högst tre på hvarandra följande nätter, men detta tyckes nu
mera ej så noga iakttages.
Hvad är det för slags kvinnor som begagna sig af ett sådant
natthärbärge? Fattiga kvinnor af olika slag, goda och dåliga om
hvarandra. Det är arma människor som genom arbetslöshet och fattigdom
och kanske äfven sjukdom sakna bostad. Barn mottagas ej, om
de icke komma i sina mödrars sällskap, dock aldrig gossebarn öfver fem
år. Unga kvinnor synas vanligtvis ej mycket till, men vid ett af våra besök
sågo vi två unga välklädda kvinnor som anhöllo om natthärbärge.
Förestånderskan, en välvillig f. d. diakonissa, upplyste oss, att de
voro tjänstflickor för tillfället utan anställning och som icke egde
medel att på annat sätt skaffa sig tak öfver hufvudet för den natten.
Sådant är ej alldeles ovanligt, förklarade förestånderskan.
Det var nu mera härifrån afflyttade pastor H. Bach, då kyrkoherde i franska
reformerta församlingen i Stockholm, som 1885 gaf anledning till detta
nattasyl, hvars tillvaro beror på ett sällskap med en styrelse af sju personer.
Kostnaderna bestridas genom årsafgifter samt frivilliga bidrag.
Går man in på gården till n:o 73 Hornsgatan, finner man en
skara fattiga karlar syssla med vedsågning och vedforsling. Det är
liksom vid härbärget vid David Bagares gata, men i större skala.
De se icke välmående ut, dessa karlar, men gå icke i trasor och
förefalla ej afskräckande. Man upplyses dock om, att flertalet af
dem är brottslingar som utstått sitt fängelsestraff och sedan tagits
om händer af den stiftelse som åstadkommit detta Hem för de elända.
Anstalten, som upprättats af åtskilliga fromma människovänner, räknar
sin tillvaro från 1881 och var till en början endast natthärbärge
men lemnar nu mera fullständig vård och sysselsättning åt en stor
del afsigkomne manspersoner, synnerligen från fängelserne frigifne.
Det är en from anda som genomgår det hela. Att döma efter
samtal med skyddslingar i detta »hem» och af uppgifter om sådanas
öden sedan de lämnat inrättningen, ha ganska goda resultat erhållits.
Anstalten har ej blott för tillfället gifvit bostad och föda åt mycket
afsigkomne stackare, utan ock räddat åt minstone en del af dem åt
samhället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
