Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVIII. Bland sjuka och fattiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lefvande och torkade växter, mineralier, fysikaliska instrument o. s. v. Gossarne
undervisas dess utom i korgmakeri, snickeri, borstbinderi och repslagning, flätning,
m. m., och flickorna erhålla undervisning i synnerhet i stickning, virkning,
knypling, listarbeten, bandväfnad och sömnad. För utbildning af känsel- och
formsinnet samt iakttagelse- och föreställningsförmågan öfvas både gossar och
flickor i modellering i lera, och de mera försigkomna modellera ornament och
delar af människokroppen samt djurafbildningar efter gipsmodeller. Ur egen
fantasi göra lärjungarna små kompositioner.
Institutet har fyra manlige och en kvinlig lärare för den egentliga
skolundervisningen, två kvinliga i handarbeten, fyra verkstadslärare,
en gymnastiklärare och en lärare i musik. Vid institutet finnas
dessutom en husmoder, en vårdare, en vårdarinna, en vaktmästare, en
sömmerska, en sjuksköterska, två drängar, fem pigor samt en maskinist
och en eldare, således en ganska stor personal. Det hela ledes med
nit och sakkännedom af institutets direktör, fil. dr P. Kerfstedt, hvilken
tillträdde sin befattning 1879, då institutet flyttades från Manilla.
Hälsotillståndet har efter flyttningen till Tomteboda varit
tillfredsställande, och lärjungarnes utseende bär i allmänhet vittne om
friskhet och förnöjsamhet, liksom deras lekar under fristunderna präglas
af ungdomens vanliga glädtighet. Fördelen af egen sjukvårdsafdelning
har varit påtaglig för alla vid institutet, icke minst för anstaltens läkare
dr E. Fogman.
Blindinstitutets nya anstalt å Tomteboda är ett vackert bevis på
hvad nutiden kan åstadkomma för lindrande af olyckliga medmänniskors
förut tröstlösa belägenhet och på de uppoffringar som svenska
staten varit villig att göra för det ändamålet. Men alla blinda kunna
ty värr icke vinna inträde vid denna anstalt, och bredvid statens
åtgöranden är godt utrymme för äfven den enskilda välgörenheten.
I öfvertygelse härom bildades 1885 Föreningen för blindas väl som
bland annat har till syftemål att främja de blindas själfverksamhet,
tillhandahålla dem verktyg och materialier, sprida insigten i blinda
barns vård och uppfostran m. m. För att främja dessa sträfvanden
har föreningen bland annat bildat ett Hem för blinda kvinnor som
öppnades 1886 och är beläget i Djurgårdsstaden, afsedt för 8 kvinnor.
Så har föreningen ock anordnat en försäljningsbod för blindas arbeten.
Af föreningar och enskilda är dess utom upprättadt Arbetshemmet
för blinda, 34 Nybrogatan, som grundades 1870 och där 18
blinda erhålla fri arbetslokal och lön för arbete samt fri bostad eller
hyresbidrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
