Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIX. Kvinlig verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fosterländska ändamålet, uppvisa främmande lands arbeten. Så har man
på utställningarna sett t. ex. broderier icke blott från olika delar af
Sverige, utan äfven från Italien, Nordafrika, Turkiet och andra
österländska trakter ända bort åt Kina, och föreningen har, efter hvad
utställningarna också visat, förstått att med framgång draga nytta af
österländska motiv.
Handarbetets vänner ha, liksom Fredrika-Bremer-förbundet, »Tidskrift för
hemmet» att tacka för sin tillvaro. Föreningen stiftades 1874 af fruarne S.
Adlersparre och H. Winge till sammans med några andra konstvänner och sakkunniga
damer i ändamål att uppmuntra samt i konstnärlig och fosterländsk riktning
utveckla den kvinliga hemslöjden. Dess första lifsyttring var en »mönster- och
arbetsbyrå» vid Drottninggatan.
Föreningens tillvaro var i början mycket blygsam. Hon egde till
sitt förfogande endast ett litet, mörkt rum innanför ett växelkontor
samt hyran garanterad af styrelseledamoten, fröken Hanna Lindberg,
hvilken ända till sitt frånfälle 1889 genom större och mindre lån
möjliggjort föreningens bestånd. Rik var också föreningens tillgång på
personliga krafter. Föreningens stora, aldrig nog erkända förtjänst
att från glömska ha räddat de gamla svenska allmoge väfnaderna och
införlifvat deras mönster med nutida konstväfnad har också varit
hennes egen räddare under brydsamma tider, ty i dem har hon funnit
nästan outtömliga förråd af motiv för nya arbeten som vunnit bifall
och afyttring.
Föreningen såg sig också snart i stånd att flytta in i en större
och ändamålsenligare lokal, n:o 15 Brunkebergstorg, där hon stannade
till dess hon, 1887, begaf sig midt öfver torget och tog i besittning en
ännu bättre lägenhet, den hon nu innehar. Väfskolan inrättades först
vid Bellevue, men flyttades sedan till byråns gamla lokal vid Brunkeberg
och är nu i n:o 12 Klara Västra Kyrkogata.
Föreningens angelägenheter ledas af en styrelse af nio fruntimmer med lika
många suppleanter, hvilka arbetade först under fru S. Adlersparres och nu verka
under fru A. Wallenbergs ordförandeskap. Den första direktrisen, fröken Anna
Fleetwood, nu mera fru Derby, lemnade sin befattning 1884 i följd af sitt giftermål
och afflyttade till England, och utsågs till hennes efterträderska fröken
Ingeborg Eketrä, nu mera fru Petrelli. Till båda dessa, liksom till
ekonomidirektrisen, fröken Alma Österberg, stå Handarbetets vänner i stor förbindelse
för hvad de uträttat och fortfarande uträtta för föreningens bästa. Utom
direktriserna, ha fru Winge och fröken M. Rohtlieb varit föreningens konstnärliga
ledarinnor och dem till hvilka hon från början står i kanske den största
tacksamhetsskulden, under det också fröknarna A. Branting, K. Petré, S. Gisberg
m. fl. egnat ihärdigt arbete och stor sakkunskap åt föreningens framgång.
För väfskolan, som flitigt anlitats och där år 1888 tjugu väfstolar voro
samtidigt upptagna, är en fast lärarinna, fröken C. Sundberg. Från början af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
