Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXIV. Bland idrottmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emot ganska ihållande strapatser. Öfverflödig fetma lida de icke af.
Se på den där! För ett år sedan hade han en så omfångsrik
stofthydda, att han väckte uppseende. Folk stannade och gapade på
honom, när de mötte honom på gatan. Trög och ovig var han.
Nu är han den smärtaste bland de smärte, vig och rörlig och ser
synnerligen belåten ut. För den förändringen har han morgongymnastiken
att tacka, den starka, systematiskt ledda kroppsrörelsen, den på
denna följande morgonduschen och det raska lif som främjas i
gymnastiksalen.
Morgongymnastiken kan för öfrigt utbytas mot aftonrörelser, i
fall så önskas, men det hurtiga Stockholm tyckes dock föredraga
morgonstunden. I vår inledningspromenad till Nya Stockholm ha vi
redan fäst uppmärksamheten på de hufvudstadsbor som vid en tidig
timme begifva sig dels till friskgymnastiken, dels till några af de
medikomekaniska gymnastikinrättningarna för sjukbehandling, och i ett
annat kapitel ha vi sökt närmare skildra de senare.
Friskgymnastiken är dock af annat slag och hör till idrottsområdet.
Visserligen kan af andra idrottsmän, såsom roddare, ryttare,
m. fl., invändas, att fristående gymnastik icke är någon idrott, men
då svarar gymnasten, att gymnastiken består ej blott af dessa rörelser
på stället, som äro förnämligast grundläggande och uppfostrande,
utan eger äfven en mängd andra som utveckla kraft och sinnesnärvaro
i lika hög grad som någon annan gren af idrott. Idrotten bör,
säger gymnasten vidare, till viss grad grunda sig på gymnastiken,
och hvilken idrottsman som hälst bör aldrig upphöra att gymnasticera.
En roddare, en velocipedryttare m. fl. bör under de tider
han ej kan ro eller använda sin velociped hålla sin kropp i
spänstighet genom gymnastik.
Detta tyckes ock vara åsigten hos nya Stockholms fleste idrottsmän,
och därför ha vi Stockholms gymnastikförening, Stockholms
gymnastik- och fäktklubb, Stockholms södra gymnastik- och
fäktklubb, Kvinliga gymnastiksällskapet, Stockholms kvinliga
gymnastikförening samt gymnastiksällskap inom skolorna. På detta område,
liksom på alla andra inom idrotten, har stor verksamhet utvecklat
sig under 1880-talet.
Då vi icke kunna upptaga utrymmet här med att skildra alla
dessa gymnastikföreningar, hvilka i så väsentlig grad känneteckna
nya Stockholm, välja vi en af dem, den ofvan nämda vid
Smålandsgatan.
Under hösten 1876 utfärdadas af nu mera professor L. M. Törngren,
kapten V. G. Balck och major J. D. Haasum inbjudning till
bildande af en fäktklubb, afsedd att fylla den länge kända bristen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
