- Project Runeberg -  Nya Trollsländan / Första Årgången 1885 /
87

(1884-1892)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sidia.

Vildtjufven.

(Öfvtrs. frän danskan.)

Jens Torkolsons trädgård låg nära invid skogen.
1 trädgården fanns kål och i skogen fanns liarnr.
och linrar och kål hör tillsammans som ärter och
fläsk. Så satte Jens en snara i dot hål
hvarigo-nom linren kröp in i trädgården, fördo ett snöre
från snaran till stugan oeli vid ändan af snöret
lastade han eu liten klocka. När nu klockan
ringde, visste Jons precist hvad klockan var
slagen. Han skyndade sig ut, tog .Tösse i öronen
oeli expedierade honom hastigt och lustigt.
Följden derof var att Jens Torkolsen ständigt hade
harstek pä sitt bord — äfveu den förbjudna tiden.

Hons irffiga uppfinning, förblef dock icke lilnge
ou hemlighet. Snickaren tog dun ön dng i
ögna-sigte och beskref deu för skräddaren, denne gaf
on vitik dorom till smedett och smeden förde
historien dorom vidare till skogvakten.

Nu var (let så att skogvakten hade ett horn i
sidnn till Jens.

„Aha", tänkte hau „nu skall jag då ou gåug
gitva den gamla rälVen ett tack för sist.11

Samma afton gick lian till Jens Torkolsen,
satte sig hos liouom. pratade om väder och vind
och betedde sig som om de varit de bästa vänner.

Plötsligt ringde den lilla klorkau.

„Hvad rir det?’1 frågade skogvakten och sprang
upp.

nsih det iir bara on Iinre1’ svarade Jens lugnt.

.En hare?!’1

„Ja, den sitter derute i snaran. De bestarne
vilja snappa bort kålen midt för näsnu på mig,
oeli så fångar jag dem. Det är den tioude i
denna vecka."

„Den tionde!’1 upprepade skogvakten oeh
gnuggade i hemlighet förnöjd sina itänder. Nn hade
han Jens fast,.

...Jn visst iir dot den tionde,11 sade Jons, ,.men
kom nu och so huru behändigt skälmen är
iån-god.

Skogvakten kände en behaglig ilning nedåt,
ryggen medan lian följde Jens ut i trädgården.
Dor satt ganska riktigt en hare fast i snaran och
Jens tog den i öronen och löste upp banden.
Der-efter drog hon en läderrem ur ficknu och gnf sig
till att prygla djuret obarmhertigt, hvarefter han
kastade det i.t öfver planket i skogen.

,,So så-1 sade han till deu förbluffade
skagvuk-teu ,.uu kan jag försäkra att den bär raekaren
häller sin nilsa lVån min kål iören tid åtminstone.
Sådan konlekt fä de beständigt här bos mig, jag
piskar tipp dem ordentligt och sä — ut med dem!"

Med detta besked måste skogvakten lunka sin
väg för deunn gång. Han torkade sig, litet flat.
om näsan då lian gick och tyckte att deu hlifvit
litet längre.

^ref under Vingen.

Pristujlan i N:o 8.

Lyceisten B. M. Nyborg har i bref till lied.
anmält sig icke kunna emottaga priset, emedan
han erhäflit hjelp vid de lyra sista raderna. Då
priset sålunda måsto tilldelas en annan, och iyra
af (1c öfriga verserna varit jeitingodu, har Red.
anställt lottdragning mellan Siri Tlieslöf, Aili
Jär-nefelt, Alice Hougborg och ,T. W. Svensson,
livar-vid priset tillfallit Aili Järntfelt, Helsingtors, 14
år, för följande verser:

Nu skall dot roligt blifva,

Det är ju re’rt April,

Bort smälter viuterdrifva
Och lärkan slår siu drill.

Skogens läglar sjunga
Oeh sjunga gång på gäng,

De locka gamla, unga
Att höra på sin sång.

Red. tackar lyceisten Nyberg för hans vänliga
oeli uppriktiga bref och ber att lä förklara det
hon tncd sitt vilkor att barnen skola skrifva sina
tnfliugsuppsatser sjelfva ingalunda volnt, förmena
dem att visa sina uppsatser för äldre personer
och af dem erhålla goda råd, blott dessa icke
direkte påpeka felon eller förestatva ändringar i
vare sig form eller innehåll.

Till Sländan.

Utsjoki deu 2!) April 1885
’fack snälla Blända, soin flyger till Utsjoki
och ej tröttnar på den länga vägen När du
föddes var här mörkt som i en säck, endast eu
timmes grå skymningsdog, när du nästa gång
kommer bit hafva vi ingen natt mera

3 [etsningar frän Rnstekais! Såg du det oj
från Potsikko fjället på vägen mellan Enare o, fi
Utsjoki? Jn visst om du imde ögon, Rastekais
symes dit pä 5 mils afstånd Men vill du so det
;J mil nära. flyg då tipp på fjället midt emot
kyrkan. Bland den massa fjUtlsträckningar oeli
bergstoppar som böl ja omkring dig ser du högst blniul
alla det från sagornas minnen bekanta Rastekais.
Dot ser ut, som en stor hvetebulla med duktigt
socker på Ej ens Juli solen förmår stnältii snön
från dess gamla l.jessa

När jag såg Rastekais mindes jag ,,Sampo
Lappelill’1 oeli undrade om någon af minn
grannar, lappbarnen, ville lölja lnins exempel. Jag
mindes äfveu när min syster oeli jng som barn
lekte att vi bodde pä Rastekais högsta topp

Ilemta sommaren med dig när du nästa gåug
kommer.

L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:33:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyatrollsl/1885/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free