Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ocli denna nya färdighet fröjdade och tyngde
honom obeskrifligt. Jag siig hur
hemligheten hig ocli luratle på första tillfälle att
slippa ut, ocli förmtuuide honom
strängeligen att beherrska sig.
— 1 öfvermorgou är ju deu stora dagen,
Pekka, låt nu se, att du kan styra din
tunga! —
Följande eftermiddag kom Pekka som
vanligt. Ilan satte sig tyst och såg
besvärad ocli Hat ut. Jag anade oråd.
— Nå, Pekka, — sade jag, — du ser ut
som en gummiboll som fått, etl hål och
hlifvit alldeles platt.
— Ja, för si mormor vet allting nu! . . .
Och jag hörde hur gråten var i antågande.
— livad säger du? Iluru har hou . . .
— Det slapp ur mig! -
— Nå, men Pekka, ilu är skön, du! Ilur
bar du dig ät?
Med tilltagande sjelfförakt beskref Pekka
sitt nederlag.
— Mormor satt och stickade sin sista
strumpa . . . och när den var slut sade hon:
voj att jag inte orkar läsa ... i min
psalmbok. Ocli då skre-ek jag: jag skall läsa för
dig . . . ocli så tog jag bokeu . . . ocli så
. . . och så visste hon allt . . .
Pekka sväljde ocli snöt sig för att göra
rösten klar. Jag nändes ieke banna honom.
— Trösta dig nu, Pekka, vi måste hitta
på cn annan julklapp. För dina 50 penni
kau du få en god lijörkbrasa och cn
livete-Imlle och kanske ett par ljus. Och så får
mormor på förhand glädja sig åt utt höra
dig Iiisa juldagens evangelium. Det är icke
heller fy skam. —
Pekka ljusnade något, men såg likväl
betydligt. snopen ut då lian gick. Och ännu
efter jul tittade lian beständigt åt väggen,
när vi möttes på gatan.
Huru Kitte-Katte befriade
prinsessan.
(Öfvers.)
1 kung Bong-Bougs rike rådde stor sorg
och bedröfvelse. Hvar enda man, qviuua
och barn greto så att tårarne trillade som
ärter ned på marken ocli till och med
lmn-darue slokade svansen af idel hedröfvelse.
Det liade häudt kung Eong-Boug oeh
drottning Mirola någonting förskräckligt. Deras
enda dotter, den guldliåriga prinsessan Alantlm
liade hlifvit stulen af kung Jnba. kung
Boug-Bongs värste fiende. Dc hade länge varit
ovänner, ty Juha var grviu mot sina
under-såter, då deremot Bong-Bong var mild oeli
god mot sina, och lian hade ofta lijclpt
förtryckta undersåtcr från Jubas rike, hvilka
Hytt till honom undan sin konungs grymhet.
Derför hatade Juha honom och skulle hafva
förklarat honom krig, om lian ej fruktat att
hlifva besegrad, ty Bong-Bongs krigare voro
kända för sin tappcrket och sitt mod. Men
han hade beslutit att hämnas på annat sätt.
Nu liiinde sig en dag, att kung Bong-Bong
och drottning Mirola foro till
giamikonun-geus bröllop ocli lemnade prinsessan Aluutlni
i eu riddares ocli kammarfrus vård.
Prinsessan var cn mycket söt liten prinsessa,
men hon var derjemte mycket nyfiken, och
så snart hennes föräldrar farit bort, smög
hou sig undan riddaren och kammarfrun
ocli sprang bort till en skog nära slottet,,
i hvilken hou var strängt förbjuden utt leka.
När hon uppnådde skogen, hlef hon ganska
hesviken, ty det var mörkt oeh kallt och
träden susade hemskt. Plötsligt hörde hou
ett dån, och i detsamma syntes den grymme
kung Juha, sittande i en vagn förspänd med
drakar och omgifven af riddare i kolsvarta
rustningar. Prinsessans blå ögon Idufvo
runda af förskräckelse och hou kunde
livur-ken springa eller röra sig. De svarte
rid-darue fattade henne i hennes långa,
guldgula hår ocli lyftade henne upp i vagnen.
Den stackars lilla prinsessan ropade så högt
af förskräckelse, att alla riddare och
knektar i hennes fars slott störtade ut, men de
fingo blott se sin lilla prinsessa med blixtens
snabbhet bortförd genom luften af kung
Juha, de eldsprutande drakamc och de
kol-svarte riddarne.
Stor var kungens och drottningens sorg,
när de återkommo ocli fingo veta livad som
händt. Kungen sammankallade genast
rådet, ocli det beslöts, att den som befriade
prinsessan, skulle upptagas som eget barn
af kungen och hlifva prinsessans lekkamrat.
En mängd tappre gossar anmälde sig villige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
