Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
KVA THOLLSLÅNKAN.
ön själ, och att vårda begges helsa är en
pligt, som vi icke utan straff kunna
undandraga oss.
För att börja med det, som faller oss
närmast i ögonen, då vi betrakta vår kropp,
vilja vi undersöka huden. Hvad är huden V
Den är det, fina, mjuka täcke, som omgifver
vår kropp. Detta täcke består af tvenne
lager, det yttre, öfverhuden och det. inre
läderhudeu. Inom det första lagret tinnes
det egendomliga ämne, som gifver huden
dess färg och hvilket bos negrerna lätt kan
urskiljas. Öfverhuden tjenar till att skydda
den ömtåliga inre huden för smärta och
skada. Utan densamma skulle vi icke kunna
vidröra något mycket kallt, hett eller
skrof-ligt. Händernas och fotsulornas: hud är gröfre
och tjockare, än den öfriga kroppens, och
ju mera den utsättes för arbete och nötning,
dess mera hårdnar den. Derför äro några
arbetares och handtverkares händer hårda
som läder.
Den inre huden åter är mycket känslig
och ömtålig, samt utgör sätet för vårt
känselsinne. Den är genomväfd af talrika
blodkärl och nerver, och man skulle icke kunna
sticka den finaste synål i densamma, utan
att träffa ett blodkärl och en nerv och
derigenom framkalla smärta.
För att riktigt förstå hudens betydelse
för kroppen, måste vi veta att den har fyra
bestämmelser att fullgöra. För det första
afgifver den öfverflödiga vätskor ur kroppen,
såsom t. ex. vid svettning, för det andra
är den en värmemätare, som reglerar
kroppens värme; för det tredje insuger den luft
och fuktighet genom porerna och för det
fjerde utgör den vårt käuselsinne.
Hvad hudens första bestämmelse angår,
så är det mycket vigtigt att underlätta dess
naturliga afdunstning. Oni de fina porerna,
genom hvilka luften bar tillträde till huden
och genom hvilka hudeu afgifver förbrukade
vätskor, antingen genom stark köld eller
genom orenlighet tilltäppas, så kunna ofta
svåra sjukdomar uppstå. Deraf se vi hur
nödvändiga täta bad och en varm
beklädnad äro för att bibehålla en frisk hy och
en god helsa. Kläderna böra sitta lätt och
löst, för att tillåta blodet att obehindradt
strömma till kroppens alla delar, och de soiu
bäras närmast kroppen, böra flitigt vädras
och ömsas. Isynnerhet ylletröjor, soui mer
än andra plagg suga i sig svett och andra
utdunstningar.
Dagliga tvättningar i kylslaget vatten, samt
användandet af en grof handduk till
aftork-ning, är ett medel att stärka och härda
sin kropp.
Hudens förmåga att länna, beror deraf,
att den är liksom genomväfd af nerver, fina
trådar, hvilka leda känslan från de olika
kroppsdelarne till hjernan, samt göra det
möjligt för oss att känna yttre smärta eller
välbehag. Om vi icke hade nerver, skulle
vi kunna hålla vår hand i elden, utan att
det gjorde ondt. En person, som led af en
svår nervsjukdom, med hvilken följde brist
på känslighet hos huden, kom af en
händelse att sätta sin fot i ett kärl med
kokande vatten och visste af ingenting, innan
ban såg, att, hans fot var en enda stor
bränn-blåsa. Gud har fogat det så vist, att
uer-verna skola varna oss för många faror. Om
vi ej hade nerver, skulle vi t. ex. kunna
sitta orörliga i 30 graders köld och
derigenom frysa till döds. Men nerverna måste
vara fullkomligt friska för att kunna
fullgöra sin bestämmelse, och för deras helsa
fordras, liksom för hela kroppens, ett jemnt
och regelbundet blodomlopp. Om nu huden
genom köld beröfvas sitt vissa mått af blod
— ty kölden drifver blodet från de yttre
delarne till de inre — så blifva nerverna
känslolösa, och deraf förklaras, att man utan
smärta kan förfrysa en hand eller fot.
Vi sade att nerverna stå i mycket nära
förening med hjernan. Om hjernan
ansträn-ges med för mycket tänkande eller läsning,
så verkar detta på nerverna och nerverna
på huden. Vi se bleka och glåmiga ut,
blifva trötta och retliga. Den bästa hvila
för en genom tankearbete uttröttad hjerna
är att vistas i fria luften, springa, skrinna,
simma, ro eller arbeta ined hacka och spade.
Diodet kommer derigenom i frisk.0"? fart,
nerverna komma i jemnvigt, hyn blir röd
och klar och hela menniskan käuuer sig
uppfriskad som efter en god sömn. Det
händer ofta, att sömnen icke kommer, då
man läst eller tänkt för mycket, men eu
helsosam motion lugnar ofelbart nerverna.
Nästa gång vill Sländan tala om
blodomloppet, musklerna och det farliga bruket af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
