Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 7
II.LUSTUEIiAü BAIt.NTTItNINß.
53
— Ack hvad hon var söt! Huru gerna
Anni hade velat leka med henne!
Krak-krak litt. stolen. Aimi Idef
förskräckt, kastade dockan tillbaka och sköt
till lådan. Då hon skulle sti^a ned,
slin-tade hennes fot, hon föll hufvudstupa på
golfvet,
skrubba-de sitt knä och
fick en kula i
pannan. 1
detsamma kom
mormor in med en
tallrik
pepparkakor, som hou
stälde på bordet.
— Nå min
Hicka, hvad har du
gjort undertiden?
Ilar du roligt?
Anni svarade
med bortvändt
ansigte att hon
nog hade roligt.
Mormor satte sig
i länstolen, gaf
Anni en
pepparkaka och återtog
sin läsning. Anni
hängde hufvudet
och satt olustig
vid leksakslådan;
kulan sved och
knäet, sved, men
det brydde, hon
sig alls icke om,
ty hon var en
rask flicka. Det.
som plågade
henne, var hennes
olydnad mot
mormor, som hon
höll så mycket
af. llou hade
velat bedja
henne om förlåtelse
och berätta allt, men Idygdcs att tillstå hur
nyfiken och olydig hon hade varit.
— Mormor, sade hon slutligen halfhögt,
— jag har så tråkigt.
— Hvarför det, mitt barn?
Anni visste nog hvarför, men hon vände
sig bort, plockade på sitt förkläde och sade:
— jag skulle så gerna vilja böra en saga.
— En stiga?
.la, men en ny saga, eu sådau som
riktigt har händt, mormor.
— Verkligen? Nå, då kan jag berätta en
sådan för dig.
llou är mycket
kort, mon
splitterny, och
alltihop har händt
härinne i mitt
rum.
— Härinne? —
sade Anni och
spände upp
ögonen.
— Ja, precis.
Och hon är
dessutom så nv, att
hou är utan slut
ännu.
— Nå, men
mormor! Vet du
icke 6>’ hur hon
slutar?
— Icke det.
allra lingaste.
Vill du ändå
höra henne?
— Jo,
naturligtvis, söta
mormor.
— Det var en
gång eu gam mal
fru, som var
mormor åt eu liten
flicka. Hon hette
.... låt se —
Kunigunda.
Anni såg
fundersam ut.
— Hos
mormor fansen docka,
som hette — låt
se — Elfrida, och Kunigunda lekte mycket
gerna med Elfrida. En dag sade mormor,
att Kunigunda icke kunde fä Elfrida,
emedan hon varit olydig . . -
— Nå, men mormor då! sade Anni.
— Men när mormor gick ut, klef Anni
på eu stol . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
